Tack för svaret på min tidigare insändare minister Annika Hambrudd. Men tyvärr fick jag inte svar på alla frågor och dessutom tillkom några nya. Informationen om förändringen har jag hittat. För den som själv vill läsa – sök på utbildning.ax och välj Nyheter, där finns information daterad 18.2.2021. Att landskapet vill ha betalt för ansökan om ”erkännande av utländsk yrkeskvalifikation”, oberoende av om ansökan beviljas eller avslås, framgick också.
Så till frågorna, jag upprepar dem jag inte hittat svar på.
Varför väljer landskapet att göra en så här byråkratisk och dyr lösning när det gäller behörigheten? Ministern hänvisar till ett EU-direktiv som började gälla på Åland redan 2012, det har förflutit 9 år sedan dess. Att man tillämpar EU-direktivet för utbildningar som erhållits efter 2012 förstår jag men varför i dag 2021 börja tillämpa det retroaktivt för utbildningar som erhållits före 2012 förstår jag inte.
I Finland gjorde man en liknande lagändring år 2018. Där bestämdes att alla som hade behörighet innan nya lagen trädde ikraft också skulle vara behöriga efter förändringen. Om Finland kunde gör så år 2018 bör Åland också kunna göra så 2021.
Hur värderas arbetslivserfarenhet och fortbildningskurser man gått under årens lopp? Den personal som har en äldre utbildning har också en gedigen arbetslivserfarenhet som ska beaktas i sammanhanget.
Vad innebär ”erkännande av utländsk yrkeskvalifikation”, får jag en åländsk legitimation om jag godkänns? Får jag veta vad som behöver kompletteras vid avslag? Kommer landskapet att ordna kurser för dem som inte får godkänd behörighet så att man kan komplettera sin utbildning? Räcker det med en svensk förskolelärarlegitimation för att få behörighet som lärare i barnomsorg? Ger en svensk gymnasieexamen inom barnomsorg behörighet att arbeta som barnskötare?
Med hopp om svar på alla frågor den här gången.
Undrande skärgårdsbo
