För några dagar sedan publicerade Yle en lista över företag som tagit emot olika former av ”företagsstöd”. Företagsstöd är en trubbig definition, eftersom det i flera fall inte handlar om direkta nettostöd, utan olika form av subventioner för att säkerställa att viss verksamhet ska kunna upprätthållas på konkurrenskraftiga villkor med andra länder.
Viking Line var högt på listan, och med var också Tallink Silja, Finnlines, Rederi Ab Eckerö liksom fraktrederiet ESL Shipping. Alla dessa rederier är mottagare av det som i allmänhet kallas för bemanningsstöd.
Anledningen till att Viking Line får mest är att rederiet är Finlands största sjöarbetsgivare. Stödet sammanfaller nämligen 100 procent med hur stor besättning man har på finskflaggade fartyg. Desto fler fartyg under finsk flagg, desto större besättning, lönekostnader och bemanningsstöd.
I år kommer Viking Line få ännu mer bemanningsstöd eftersom man flaggat in Viking Cinderella, vilket lett till nyanställningar av 140 heltidstjänster till sjöss.
Vissa framhäver i debatten, också vissa i riksdagen, att man kan skära i bemanningsstödet för att spara i budgeten. Så fungerar det dock inte. Bemanningsstödet är bara det som rederierna med finsk flagg får tillbaka för vissa arbetsgivar- och sociala avgifter. Om man minskar eller tar bort möjligheten för rederierna att få tillbaka det, skulle de inte betala in något eftersom de skulle bli tvungna att flagga ut fartygen i stället. Närmast till hands ligger Estland, Sverige och Tyskland.
En majoritet av EU-länderna använder nämligen exakt samma bemanningsstödssystem som Finland gör, då det i praktiken är enda sättet att upprätthålla konkurrenskraft med bekvämlighetsflaggstater såsom Liberia, Panama eller Jungfruöarna.
Om fartygen flaggas ut behövs inget bemanningsstöd, men då kommer heller inga pengar komma in. Då försvinner arbetsplatserna, vilket också skulle ha en direkt följdeffekt på skatteintäkterna i de ombordanställdas hemkommuner.
Att ha fartyg under finländsk flagg är inte enbart viktigt för flera tusentals åländska och finländska arbetsplatser direkt och indirekt, samt dess betydelse för skatteintäkter, utan också för försörjningsberedskapen. Majoriteten av styckegodshandeln (mat, medicin och paket) går på färjornas bildäck.
Fartygen ingår i försörjningsberedskapscentralens transportreserv och skulle ha uppgifter i kristid. Det skulle man inte kunna kräva av utländskt ägda fartyg registrerade i skatteparadis, och just därför är det så viktigt med fartyg med finländsk flagg. För det är bemanningsstödet en grundförutsättning.
Mats Löfström
