Foto:

Ändrad alkohollag får negativa följder

Den sittande fyrpartiregeringen Orpo gav nyligen en proposition till riksdagen där man föreslår att alkohollagen från 2018 ändras. Utöver de drycker på högst 5,5 volymprocent som nu får säljas ska också jästa drycker med en volymprocent på hela 8 volymprocent etylalkohol få säljas i livsmedelshandeln. Propositionen grundar sig på det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna kommit överens om. I regeringsprogrammet ingår dessutom en skrivning om att man halvvägs in i regeringsperioden ska överväga att tillåta också viner på upp till 15 volymprocent i livsmedelshandeln.

Redan på basen av regeringsprogrammets skrivningar varnade organisationer och sakkunniga med insikt i alkoholens skadeverkningar för de åtgärder som nu är på gång.

Den alkohollag som med knapp majoritet drevs igenom 2018 har haft negativa återverkningar i form av ökade alkoholskador och alkoholrelaterade dödsfall. Godkänns den proposition som regeringen nu lagt så får det ytterligare konsekvenser, särskilt inom social- och hälsovården, men också när det gäller barnskydd, familjevåld och annan våldsbrottslighet.

I propositionen redogörs i sammandrag för de synpunkter som kommit fram under de veckor i oktober och november som förslaget var ute på remiss. Värt att notera är att av de 85 utlåtanden som gavs är det endast 15 som är positiva, bland dessa till exempel Kesko, S-gruppen, Centralförbundet MTK, Bryggeri- och läskedrycksförbundet, Finlands dagligvaruhandel och Företagarna i Finland.

Bland de 70 som gav negativa utlåtanden finns samtliga välfärdsområden, inklusive HUS-sammanslutningen, Institutet för hälsa- och välfärd (THL), Utbildningsstyrelsen, Polisstyrelsen, Barnombudsmannen, A-klinikstiftelsen, Mannerheims barnskyddsförbund, Finlands läkarförbund, Finlands hjärtförbund och Finlands cancerförening, för att nämna några.

Gemensamt för de flesta av dem som är positiva till förslaget är, framför allt, att de ser ekonomiska fördelar med reformen. Gemensamt för dem som är emot är att de främst betonar de sociala och hälsomässiga riskerna. I utlåtandet från HUS-sammanslutningen sägs till exempel att vare sig tillgången på alkohol eller det höga priset är några betydande problem i Finland, medan de hälsoskador som alkoholen orsakar är det.
Att regeringen beslutat sig för att försöka driva fram lagändringen i snabb takt visar tyvärr att man tar större hänsyn till företagens och näringslivets ekonomiska intressen än till dem som drabbas av följdverkningarna eller till hur ökande alkoholskador och vårdbehov skadar samhällsekonomin.

Intressant är att regeringen i andra aktuella reformer gärna hänvisar till vårt grannland Sverige. Värt att notera är då att det i Finland dör mer än tre gånger så många i alkoholrelaterade sjukdomar som i Sverige i relation till befolkningens storlek. Betydligt fler brott mot liv är också alkoholrelaterade i Finland än i Sverige. Borde man inte då reflektera över att endast drycker med högst 3,5 volymprocent alkohol säljs i den svenska livsmedelshandeln? Vår regering går nu i rakt motsatt riktning.

Tilläggas kan att en färsk enkät som THL lät utföra i januari visar att en majoritet av finländarna stöder den nuvarande alkohollagen. Hela 57 procent anser att den lag vi nu har är lämplig, en ökning från 53 procent i fjol. Endast 26 procent stöder en friare alkoholpolitik, mot 29 procent i fjol. Andelen som vill ha en ännu strängare alkoholpolitik, än den nuvarande, har dessutom gått upp från 8 procent till 11 procent.

Styrelsen för Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik r.f.
Ordförande Gunborg Sjöberg
Verksamhetsledare Sonja Nyback

Hittat fel i texten? Skriv till oss