Högre energipriser kräver insatser

Vintern är på kommande och med den en osäkerhet och risk för högre energipriser än vi vant oss med. De ökade kostnaderna är en direkt följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina, och att vi kraftigt skurit ner energihandeln med Ryssland både i form av sanktioner samt att Ryssland avbrutit gas- och elleveranser till många europeiska länder, inklusive Finland, för att skada den europeiska ekonomin.

Finland har ett gott utgångsläge i jämförelse med många andra länder. Vi har en god krisberedskap. Gas används inte som uppvärmning utan är en ganska liten del av energimixen. Den gasen kommer kunna ersättas genom leveranser av flytande naturgas till en ny importterminal i Ingå som nu färdigställs på rekordtid och som kommer vara klar i december. I december borde också nya kärnkraftverket i Euraåminne äntligen kunna leverera kommersiell el till nätet. Den ökade baskraften tillsammans med en snabbt utbyggd vindkraft kommer göra att Finland igen blir självförsörjande på el, något som inte varit fallet på länge.

Då andra länder funderar på ransonering eller om man alls ska kunna hålla lamporna på behöver man i Finland inte känna samma oro. Elen ska räcka om inte något oförutsägbart händer och det är viktigt att man politiskt säkerställer att centrala aktörer också har tillräckligt med reservkraft, vid behov.

Med det sagt betyder det inte att vintern inte kommer vara kännbar för Finland eller för oss på Åland. Vår elmarknad är ihopkopplad med övriga Europa. En kraftigt utbyggd vindkraft i Finland och Sverige möjliggörs bland annat av att kunna använda norsk vattenkraft som reglerkraft. De norska vattenmagasinen är på låg nivå. En gas- och energikris i Mellaneuropa kommer också märkas på våra el- och energipriser. Därför behövs insatser för att hushålla med el då tillgången minskar, i synnerhet vissa tidpunkter, samt att också hjälpa hushållen att betala för de högre priserna som också kommer via omställningen till mer förnybar energi.

Många förslag har lyfts fram för hur man ska hjälpa hushållen. Själv tror jag att en sänkt moms på el kan vara det bästa verktyget i brist på något som skulle vara helt optimalt. En sänkt moms skulle gälla och hjälpa alla hushåll, också på Åland, även om det skulle hjälpa olika beroende på konsumtion. Det är ändå ett bättre verktyg än att till exempel sätta ett pristak. Problemet med ett pristak, om det skulle sättas för lågt som i exempelvis Tyskland, är att man tar bort incitamenten för att minska konsumtionen. Man sätter också marknaden ur spel och riskerar hållbarheten för lokala energibolag.

Vid sidan av sänkt skatt på el behöver vi också försöka hushålla bättre med elen, i synnerhet under toppar. Under pandemin tvättade vi händerna extra noga, vi hostade och nös i armvecket samt stannade hemma om vi var sjuka. Allas små insatser gjorde stora saker för samhället. I vinter måste vi se till att stänga TV:n om den bara står på utan att någon tittar, att duscha lite kortare, att inte sätta i gång elbastun då spotpriset på el är som högst, och vrida ner temperaturen på termostaten om man har väldigt varmt inne. Det är enkla saker som alla kan göra och där allt kommer betala sig tillbaka i plånboken. Inget tvång, bara upplysning som gör det enklare för alla att göra en insats när tillgång på el minskar och det blir dyrare.

Om marknaden i ett extremt fall slutar fungera måste snabba extra insatser vidtas, men de är svåra att vidta på förhand för att inte bli självuppfyllande. Nu finns en osäkerhet och det är viktigt att signalera en hög beredskap för att inte skapa rädsla. Vi kommer klara också vintern.

Mats Löfström