ÅHS har under de senaste åren haft problem med stora budgetunderskott. Nu har ÅHS nya ekonomichef Ulrika Österlund hittat flera orsaker till budgethålen genom att gå igenom budgetar och bokslut från 2015 fram till 2019.
Ulrika Österlund förklarar att det finns flera brister i budgeteringen för personalkostnader, vilket gör att det nu saknas 600.000 euro i årets personalbudget.
Åren 2015 till 2017 visar boksluten ett överskott på personalkostnaderna som sedan avtar och blir ett underskott på nästan 600.000 euro år 2019.
– Vi ska ha ett överskott där, för alla tjänster är inte tillsatta och vi hamnar i stället att köpa tjänster, säger hon.
Sådana överskott i personalbudgeten hade man fram till 2018, men då sänktes personalkostnaderna med 1,7 miljoner euro.
– Här ska vi komma ihåg att arbetsvärderingens resultat påverkade redan här. Det är nog anmärkningsvärt att det är en sådan här sänkning, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.
Man har också budgeterat för att personalkostnaderna inte längre ska ge ett överskott.
– Det har varit ett medvetet val 2018 och det är konsekvenserna av det som vi nu ser. Budgetgrunden blev helt enkelt fel i fortsättningen.
Inför budgetprocessen för år 2020 gav landskapsregeringen (LR) till en början ÅHS riktlinjer om att budgetera socialskyddsavgiften som alla arbetsgivare betalar för sin personal enligt 0,77 procent av lönerna. Nyligen gav man dock nya uppgifter om att avgiften skulle budgeteras enligt 1,34 procent. Utslaget på alla löner ger det en kostnadsökning på 265.376 euro.
 ”Snudd på omöjligt”
Problemen med ÅHS budget är nu ”i kubik”, säger Jeanette Pajunen. En del av orsaken till att personalkostnaderna varit underbudgeterade är att man under flera år inte har justerat lönerna för vikarier och extrapersonal i budgeten enligt avtalsenliga förändringar, även om rätt justeringar har betalats ut.
Vad beror det på att man inte har gjort justeringarna?
– Det är rakt av en budgetteknisk miss, egentligen ett symtom på att man har haft en väldigt centraliserad budgetprocess och väldigt lite dialog med kliniker och enheter. Det brukar ge vissa konsekvenser. Det är svårt att centralisera en sådan funktion i en sjukhusverksamhet, eller snudd på omöjligt, säger Jeanette Pajunen.
Hon ser också en miss i justeringarna som gjordes i och med arbetsvärderingen. Det var vikarierna som fick de största löneförhöjningarna, medan justeringarna i budgeten endast gjorts på de ordinarie lönerna.
– Det var där de lägsta justeringarna kom. Det åt upp hela överskottet som egentligen ska bli alla år.
Kritiserat system
År 2018 visade bokslutet ett plus minus noll-resultat, men det var tack vare det kritiserade systemet med en driftsreservation. Det verkliga resultatet var ett underskott på en miljon euro.
– Driftsreservationen förskönade verkligheten, konstaterar Jeanette Pajunen. 
Ekonomichef Ulrika Österlund låter inte imponerad över de brister hon hittat i budgeteringsprocessen.
– Man borde ha gjort den här analysen tidigare för att se den verkliga kostnadsutvecklingen, säger hon.
I slutet av 2019 äskade styrelsen om 1,7 miljoner euro. Beslutet att äska om 2,3 miljoner i tilläggsmedel fattade ÅHS styrelse på måndagen. 
– En ganska hög summa, konstaterar styrelsens ordförande Annette Holmberg-Jansson (MSÅ). Hon betonar att hela styrelsen står bakom beslutet. Orsaken till att man lämnar in årets tilläggsbudget redan nu och inte i november eller december är att LR har gjort en beställning inför omställningsbudgeten som kommer senare i vår, säger Annette Holmberg-Jansson.

Fredrika Fellman