Foto:

EU-BREV: Läget i unionen

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid. Flera nya, konkreta initiativ presenteras också och därför ger talet en bra bild av vad som kommer att hända den närmaste tiden i den union som vi är en del av och som våra folkvalda har givit kommissionen uppdraget att föra framåt.

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid. Flera nya, konkreta initiativ presenteras också och därför ger talet en bra bild av vad som kommer att hända den närmaste tiden i den union som vi är en del av och som våra folkvalda har givit kommissionen uppdraget att föra framåt.
Under de dryga 90 minuter som talet pågick stod i princip allt i EU-kvarteren i Bryssel stilla och de som jobbar med EU-frågor försökte i detalj analysera vad som sades. I Norden var däremot intresset tyvärr mindre. En snabb nyhetskoll under dagarna efter talet visade att det i bästa fall fått några mindre artiklar eller nyhetsinslag, till skillnad från till exempel valet i USA som uppmärksammats och analyserats i detalj. För mig är det faktiskt obegripligt hur ett val långt borta som, geopolitiska effekter till trots, i ärlighetens namn inte påverkar våra dagliga liv i någon större utsträckning kan få många gånger mer utrymme än den politiska arena som producerar en mängd lagar som vi måste följa och som direkt påverkar oss.
Men vad var då de stora nyheterna i talet den här gången? Först och främst låg fokus självklart på hur Europa har hanterat Corona-krisen så här långt. Von der Leyen konstaterade att de initiala reaktionerna med en ovilja hos vissa länder att dela med sig av till exempel medicinsk utrustning och stängda gränser var väldigt skadliga. För oss ålänningar är det lätt att hålla med när vi till exempel fick se hur svenska läkare inte kunder komma till vårt sjukhus på grund av gränsstängningen. Von der Leyens slutsats var att vi behöver samarbeta bättre i EU när det kommer till sjukvård. Idag har inte EU nästan några betydande befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet men det vill nu kommissionen för upp på agendan. Därför ska nu diskussioner inledas för att se om det finns områden där vi kan vara mer effektiva om vi jobbar tillsammans i EU.
Utöver det handlade talet till stor del om hur EU:s ekonomi ska återuppbyggas efter Corona-krisen. Von der Leyens budskap handlade mycket om att det nu inte var tid att bygga upp de gamla strukturerna utan istället ta det här som ett tillfälle att modernisera EU:s ekonomier. Det är framförallt inom två områden som fokus kommer att ligga framöver: EU ska bli grönare och mer digitalt. På miljöområdet kan vi räkna med flera nya initiativ. EU:s mål är att bli klimatneutralt år 2050 och som ett delmål vill kommissionen minska utsläppen med 55 % till år 2030. För att uppnå det kommer både kraven att skärpas men också EU-pengarna för omställning att ökas. Detsamma gäller det digitala området där en hel del av EU:s pengar kommer att användas till digitala satsningar. Det är alltså på dessa områden det kommer finnas en hel del nya pengar att hämta från EU. Det är ingen dålig möjlighet för oss på Åland!

Anton Nilsson
Första ersättare till Europaparlamentet

Ålandstidningen

Hittat fel i texten? Skriv till oss