I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Efter att under ett par år jobbat i nära samarbete och före det från dag ett av den nu avslutade mandatperioden med kommunreformen, har jag några reflektioner, och också en kommentar till Ålandstidningens ”nyhetskommentar” av Jonas Bladh.

Utredningen är en avslutning på första delen av kommunreformprocessen. I den konstateras, sakligt och väl argumenterat, hur man kan gå vidare och vilka problemen varit. Jag tycker inte det finns någon täckning alls för tidningen Ålands förstasidesrubrik att utredarna ”sågar” arbetet. Den ger snarare en möjlighet att ta arbetet vidare på olika sätt, och pekar på vilka utmaningar som varit och är störst.

En regering ska, tycker jag, ha en vilja att utveckla samhället, att reformera. Under mandatperioden har ingen anklagat den avgående regeringen för att vilja för lite, tvärtom. Synden har varit att det varit för mycket och gått för snabbt, särskilt för kommunerna.Och att antalet reformer på samma gång varit för stort. Det sista kan jag vara beredd att hålla med om eftersom varken KST eller brand och räddningsmyndigheten gått vidare i den takt som var tänkt, utan också de två stannat i porten och skapat trängsel.

Ett av problemen i allt arbete med kommunerna är just attorganisationen är litenoch saknar resurser för annat än det absolut nödvändiga. Ävensmåreformer, som brand- och räddningsmyndigheten, tar en oändlig tid att ta igenom alla instanser. Där har resultat inte uppnåtts på över 10 år! För KST-arbetet har kommunerna haft flera år på sig, som förspillts på interna strider trots attde flesta äröverens om att en gemensam socialtjänst behövs.

De lagstiftningsreformer som förts till lagtinget under mandatperioden är bra och viktiga saker. En socialvårdsreform, en äldrelag, en barnomsorgs- och grundskolelag är till för att förstärka och förbättra för invånarna, inte för att göra livet surt för kommunerna. Kanske är det skäl att påminna om varför kommunerna finns. De är inte ett självändamål för att hålla politiker sysselsatta, utan serviceproducenter och myndigheter för kommuninvånarnas bästa, förpliktade att följa den lagstiftning som finns.

När Jonas Bladh skriver att utredningen är bingo och julklapp för regeringsbildaren Veronica Thörnroos, som bekräftar att reformlagen nu ska rivas upp och ersättas av en vagt formulerad frivillighet blir jag lite ställd.

Redan under valkampanjen sade Socialdemokraterna att tidtabellen för reformen behöver justeras (som man gjort exempelvis med KST-lagen), att eventuella frivilliga samgåenden under reformperioden kan göras möjliga, och att en kriskommunsreglering bör införas i kommunallagen.

Det är för mig självklart och givet att ett stort reformarbete tar tid, och att man under processens gång måste justera kursen, inte en utan flera gånger.

Som oppositionsledare kan man uppenbarligen komma undan med att bara säga nej, utan att presentera alternativ. Om regeringen Thörnroos kommunpolitik går ut på att landskapsregeringen går in för en vagt formulerad frivillighet, så kommer inget att hända under de kommande fyra åren.

Kommunerna kanske får lugn och ro, menär det bra?

För min del kommer jag att jobba vidare med Henricson Ab:s utredning som utgångspunkt. Där finns mycket matnyttigt och mycket att tänka på, om man kan höja sig över ett ganska infantilt behov av syndabockar.

Nina Fellman (S)

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Fler insändare