Med en stagnerad ekonomi fattas inte finansiella, strukturella och operativa utmaningarna i landskapet. En nyckel till att lösa dem är näringspolitik. Den ska förstärka företagens förutsättningar och hållbara utveckling (alla bemärkelser).

Den bör bedrivas på systemnivå, så koppling mellan beslut och effekter för olika delar identifierats. På många håll är näringspolitiska målsättningar effektiva och agila lösningar. Utan systemanalys sker oönskade effekter, där nätverket av småföretag mals sönder, lättare.

Den förra landskapsregeringen beslöt inför valet bevilja Svinryggens deponi Ab ett investeringsstöd för uppförandet av en biogasanläggning. Beslutet är ett exempel på näringspolitik som berör ett komplext system.

Många legala ramverk, tekniska, ekonomiska och miljöfrågor – många roller, funktioner och intressen. Vad var målsättningen, vilka analyser och bedömningar gjordes om planen, satsningens ekonomiska utveckling och effekter?

En märklighet är beredningen av biogasanläggningen som gjorts i kommunerna som är storägare i Svinryggens – så gott som ingen alls! Man kunde förvänta sig att frågan om finansiering av investeringen på fyra miljoner euro, drift och ekonomiska utsikter, skulle ha presenterats för fullmäktige och kommunstyrelser. I Jomala har frågan inte formell behandlats, förutom muntligt på ett möte efter beslutet.

Hur beredning gjorts i Mariehamn är oklart. Klart är att stadsfullmäktiges ordförande, i rollen som minister, beviljat det egna intressebolaget medel. Det är gott om kopplingar i beslutsfattandet med ansvar för avfallsfrågor: fullmäktige, kommunstyrelser, Mise, Proans och Svinryggens styrelser och landskapsregeringen.

Svinryggens styrelse tar med sin plan stort mandat att utforma avfallshanteringen på Åland. Kanske den utgått från aktieägaravtalet mellan ägarna om att förse bolaget med borgen för lån och stå för framtida kostnader som kan förorsakas av avvecklingen eller miljöskador av deponierna som bolaget har, fastigheter utan avgift på 50 års legoavtal.

En publik plan hade gett beslutsfattare och medborgare en klarare bild av det regn av manna som i tidningar utlovats. Detaljer om lönsamhet, finansiering och utveckling? Offentligt ägda bolag är bra om de ger mervärde, under lika förutsättningar med de privata.

På systemnivån finns även Mise, som bedriver avfallshantering och utan upphandling köper tjänster från Svinryggen, med upp till 20 år långa avtal. De juridiska grunderna är oklara. Man skyddar väl medborgare från komplex information.

Som Jomala som i sitt bokslut inte nämner andelen på 47 procent i Svinryggen, utan nöjer sig att uppge Mise-andelen på 24 procent (Mariehamn publicerar andelarna 47 och 62 procent). Behövs inte konkurrensutsättning?

Monopol med köptvång är väl smidiga, kunder betalar det pris de ges och ok som effektivitet, prestanda med mera faller bort – lösningar blir enkla. Om inte intäkter fås för biogasens rötrest, kan man överföra kostnader till hushåll och företag som avgift. En cirkulär ekonomi med medborgarna i fokus?

Transparenta beslut med faktaunderlag brukar ge bättre resultat. Systemisk beredning möjliggör informerade beslut både politiskt och inom näringslivet. Beslut kan även ändras bättre, om verkligheten visar sig bli en annan än den förutspådda.

Alternativet är beslut på basen av slump, gissning och tyck. Med de utmaningar som finns har vi inte råd med de alternativa metoderna i näringspolitik, eller politik överhuvudtaget. Det är att slänga pengar på soptippen.

Ralf Häggblom

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland.

Rainer Juslin, ordförande för lag- och kulturutskottet, skriver i en insändare att ”Lagen föreskriver att skolan ska säkerställa att alla barn, oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättning har tillgång till en inklud

I Ålandstidningen den 3.7 finns en insändare där fil.dr. Alf Ronnby dels analyserar bakgrunden till, dels kritiserar BLM-rörelsen i USA, där han framhåller att klassamhälle och fattigdom lägger grund för de våldsamheter som nu pågår.

Jag är biodlare, miljöaktivist och har valt att bo i skärgården för att det är ett sätt att få leva nära djur och natur. Jag ser med glädje att det på insändarplats nu diskuteras hantering av vägrenar.

Tisdagen den 28 juli demonstrerade sympatisörer till Black lives matter (BLM) i Mariehamn. Men ett stöd för svarta just för att de är svarta är grundläggande feltänkt. Är det verkligen att dessa människor är svarta, som är problemet?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Vi går nu mot augusti och många återgår till sina arbeten efter en välförtjänt semester. Skolledarna står nu i startgroparna i sina tills vidare ganska tomma skolor.

Från och med den 1 augusti öppnar Danmark upp gränsen mot hela Sverige. De danska myndigheterna bedömer att smittspridningen i Sverige minskat tillräckligt under juli för att tillåta resor från alla delar av landet.

Sommaren är här och ljuvliga dagar på sjön kan lätt förändras om vi inte tar ansvar och visar hänsyn. Havet och våra vikar kan tyckas stora och fria. Sanningen visar dock på något helt annat.

Jag vill tacka Albin för hans beundransvärda insändare i Ålandstidningen den 15.7. Håll gränsen stängd länge. Vart är Ålands politiker på väg?

Vilken statsmakt som vidtagit rätt åtgärder för att hindra coronapandemins framfart kommer säkert att analyseras många gånger än.

Polismyndigheten på Åland jobbar fokuserat på de inriktningsmål som tagits fram i samarbete med polisstyrelsen och som slagits fast i samband med budgeten. Dessa fastställs varje år.

Fler insändare