Tre utmaningar i reform av lagstiftning

Bland de många planerade lagar inom socialvården för 2026–2030 är en helhetsreform av funktionshinderlagstiftningen aktuell. Reformen blir mycket omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år. Funktionshinderfrågor handhas av KST.

Generellt strävar regeringen efter sektors- och myndighetsöverskridande arbete för att förtydliga ansvarsfördelningen. Här har KST en gedigen uppgift eftersom helhetsreformen innefattar 13 lagar och författningar om: handikappservice och -stöd (2 stycken), specialomsorg för utvecklingsstörda (3 stycken), vård och avgifter inom inom socialvård generellt (2 stycken), hälso- och sjuk-vård (2 stycken), barnomsorg och grundskola (1 stycken), gymnasiet (2 stycken) samt kommunalskattelagen (1 stycken).

Generellt betonar regeringen också kommunernas roll och ansvar när det gäller såväl landskapsandelar, säker och smidig informationshantering som skapande av korrekt statistik. Kommunerna, och i mångt och mycket alltså KST, ska således hinna med mycket och ha råd med mycket, bara inom ramen för denna del av sin verksamhet.

Hur den duktiga personal, som jobbar i direktkontakt med funktionshindrade och deras anhöriga, klarar av att i rätt tid informera folk om innehållet i allt det nya blir en utmaning för sig.

Merja Renvall (Ob)