Trafik, jobb och framtidstro

För oss som bor i den åländska skärgården är färjan inte en service bland andra. Den är vår livlina. Den är vägen till jobbet, till skolan, till sjukhuset, till kunderna och till vardagen. När skärgårdstrafiken inte fungerar är det inte bara en tidtabell som spricker – det är människors livspussel som rasar.

Vi som lever här vet vad det innebär att planera hela våra liv efter en färjtur. Vi accepterar väder, vind och avstånd. Det hör till. Men det som är svårare att acceptera är osäkerhet, brist på framförhållning och beslut som tas utan tillräcklig förståelse för hur konsekvenserna slår i verkligheten.

Inställda turer, ändrade tidtabeller och otydliga besked skapar en ständig stress. Företagare riskerar sina leveranser. Pendlare riskerar sina arbeten. Barnfamiljer tvingas bygga sina dagar kring marginaler som inte finns. Vård- och myndighetsärenden blir logistiska projekt.

Skärgårdstrafiken diskuteras ofta i termer av kostnader och effektivisering. Men för oss handlar det om något större: Om rätten att leva och verka på hela Åland. Om skärgården ska vara mer än ett sommarvykort krävs fungerande, pålitlig och användaranpassad trafik.

Det är lätt att tala om inflyttning och livskraftiga öar. Det är svårare att skapa de grundförutsättningar som gör det möjligt. Trafiken är den mest grundläggande av dem alla.

Vi efterlyser inte lyx. Vi efterlyser stabilitet, dialog och respekt för den verklighet som råder i skärgården.

Beslut om trafiken måste tas med – inte över – dem som berörs.

Skärgården är en del av Åland. Då måste också infrastrukturen behandlas som en gemensam angelägenhet, inte som en belastning.

Roger Husell

Brändö