För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Som svar på Anders Holmbergs (M) insändare gällande producentansvaret. Först av allt håller jag med om att producentansvaret på ett orimligt vis ställer till det för många åländska företag, och att det är olyckligt att prislistan inte är känd. Det finns mycket att önska i frågan.
Eftersom Holmberg i både Facebookinlägg och insändare påstår att jag inte gav svar, vill jag upprepa och förtydliga mig. Jag kan ha varit otydlig eftersom jag fick besvara frågan helt oförberedd i lagtinget.
När kommer prislistan? Det vet jag tyvärr inte. Det är inte landskapsregeringen som ger ut den, utan Finlands förpackningsproducenter (FFP).
När träder lättnaderna i kraft? Vi kommer att göra en skälighetsbedömning som sänker kostnaderna för glas under 2026. Övriga förenklingar kräver lagändring och gäller först från 2027, eftersom lagstiftning tyvärr inte fungerar retroaktivt. Det hade varit fallet även om vi lagstiftat redan i vårvintras då prislistan blev känd.
Ålandstidningen
De planerade lättnaderna undantar små företag och tar bort producentansvaret för papper. Ifall lagen går igenom kommer flera företag alltså att slippa producentansvaret helt och hållet, både vad gäller administration och kostnader. På samma sätt som vi tidigare lyckades exkludera de allra minsta företagen som omsätter under 20.000 euro. Mer än så här tillåter tyvärr inte nuvarande EU-regler där producentansvaret kommer ifrån. Vi följer förstås noga med kommande ändringar på EU-nivå, där finns både risker och möjligheter gällande producentansvaret. Det är inte bara på Åland man tycker det här funkar illa ur ett företagsperspektiv.
Jag hade hoppats man skulle hitta en lösning för schablonavgifter så företag med ”lagom” stor mängd skulle slippa administrationen men tyvärr går det inte att genomföra i lagstiftning. Däremot borde FFP kunna införa det ifall företagen önskar så.
Gällande kostnaderna kan landskapsregeringen inte göra särskilt mycket eftersom kostnaderna består av tre delar, varav ingen som landskapsregeringen styr över; 1. Administration för FFP/Rinki, 2. Mottagning och transport bort från Åland, 3. Kommunernas avfallsinsamling.
Den stora kostnaden är kommunernas insamling (70 procent), och därmed de som kan påverka kostnaderna mest. Företagen själva har också en viktig roll som sköts av deras utsedda företrädare FFP, som i sin tur tecknat avtalen med kommunerna. I Finland sköter företag insamlingen i högre grad än vad Åland gör. Företagen kan också välja att bilda en ny åländsk producentsammanslutning ifall man inte är nöjd med FFP.
För att påverka kostnaderna behöver kommunerna och företagen sätta sig ner och fundera på vilken insamling vi ska ha på Åland. Landskapsregeringen har ingen roll i detta förutom lagstiftning och tillsyn. Jag önskar att vi kunde göra mer i frågan men de som kan påverka prislistan mest är kommunpolitikerna och företagarna själva. Passande nog är Anders Holmberg både och!
