Nej tack till landskapsskatt

Minister Gunells insändare den 17 mars påstår att landskapet håller på att köra in i väggen och att lån till driften eller landskapsskatt inte är långt borta. Detta rykte om ekonomisk kris och dyra kommuner vilket Gunell sprider är betydligt överdrivet. Är det faktiskt kris när LR nu tar 40 miljoner euro från Paf och betalar bort Kraftnät Ålands banklån på grund av Finlandskabeln? Jag har i varje fall svårt att känna kris.

Det är enkelt att se bokslut som talar sitt tydliga språk: Åland är finansiellt starkt och vi har haft en stark utveckling av skatteintäkterna länge. Tyvärr verkar det vara få ministrar och lika få ledarskribenter som begriper den utveckling vi har haft. Det normala har tyvärr varit att fokusera på budgetunderskott. Många vet inte skillnad på budget och bokslut. Budget kan ses som en ”plan” för vad man tänkt göra eller vad man ”tror” att ska hända. Ett bokslut är en redogörelse för vad som sedan faktiskt hände.

Under åren 2020-2024 budgeterade LR i grundbudgeten totalt minus 31 miljoner euro som räkenskapsperiodens resultat. Boksluten för samma period visade 47,5 miljoner euro i positivt resultat när man beaktar att det gjordes en frivillig avsättning på 40 miljoner till den redan fulladdade pensionsfonden år 2024. Covid är inte beaktad på grund av att de kostnaderna i princip täcktes av Paf-medel. Alltså visade budgeteringen ett fel på 77,5 miljoner för dessa fem år. Landskapsrevisorn har nyligen påpekat att vi budgeterar väldigt pessimistiskt vilket i sin tur leder till en snedvriden politisk diskussion.

År 2020 fick ÅLR in 240 miljoner euro i skatter. Vi har sedan dess fått ett nytt avräkningssystem i kombination med att ålänningarna och deras bolag tjänat mer pengar än någonsin. Således fick LR år 2024 in 353 miljoner i skatter, det vill säga en ökning på 47 procent på fem år. Jag gissar att det lär bli ännu bättre för 2025 och 2026. Under hela denna tid har det ändå bland vissa politiker och media talats om ”ekonomisk kris” och problem med tillväxt.

Cirka 28.000 ålänningar bor i kommuner där inkomst- och fastighetsskattetrycket i genomsnitt är lägre än i resten av landet – är inte det bra? Några mikrokommuner har bekymmer.

Innan det ska talas om landskapsskatt eller lån till driften måste LR gå igenom ett trovärdigt effektiviseringsprogram. Samarbetsförhandlingar har aldrig hänt inom LR. Nu verkar man försöka tvinga någon form av sparprogram på ÅHS och då har man valt den sämsta tänkbara tidpunkten eftersom organisationen nu utstår hårda prövningar på grund av det nya vårdinfosystemet.

Problemet nu, Gunell, är att landskapsregeringen är oförmögen att göra prioriteringar där till exempel de tunga infrastrukturinvesteringarna och den icke-konkurrensneutrala mastodontupphandlingen i skärgårdstrafiken är goda exempel på projekt som tömmer kassan snabbt. Satsningen på havsbaserad vindkraft borde för övrigt aldrig ha inletts och VIS-upphandlingen för ÅHS borde ha konkurrensutsatts. Listan är förskräckligt lång och kan vid behov förlängas.

Marcus Måtar (Ob)