Den hårt pressade barn- och ungdomspsykiatrin larmar om ett rekordhögt tryck med köer som ringlar sig allt längre.
– Det har skett en lavinartad ökning av neuropsykiatriska remisser det senaste året. Vi ser att barn och unga mår jättedåligt. Det finns flera faktorer till att den psykiska ohälsan har ökat. Pandemin är en av dem, den har gjort vissa saker mer akuta, sade barn- och ungdomsklinikens chef Christian ”Snuffe” Johansson nyligen till Ålandstidningen.
Det är inte bara neuropsykiatriska diagnoser som har ökat explosionsartat, även behovet av stöd i allmänundervisningen är stort.
– Det behövs mindre klasser än tidigare för att undervisningen ska fungera. Eleverna kräver mer stöd för att klara av skolan, sade bildningschef Mikael Rosbäck när han bjöds in till det senaste stadsfullmäktigemötet.
Flera studier visar att det finns ett tydligt samband mellan bra skolresultat och psykisk hälsa. Att lyckas i skolan, och att slippa känna sig misslyckad, är en viktig framgångsfaktor.
Enligt den senaste Hälsa i skolan-enkäten känner många unga stress över att klara av skolan, överlag upplever de mer ångest och oro än någonsin – och presterar sämre. Vad är det som händer i vårt samhälle när vi ser den här utvecklingen?
Vissa menar att skolans kunskapskrav är för höga, men förklaringen är mer komplex än så. En rad olika livsstils- och omgivningsfaktorer bidrar till ungas dåliga mående, ofta går de in i varandra. Att klarlägga orsakerna till den ökade psykiska ohälsan bland unga är en stor utmaning, än så länge handlar forskningen mest om observationer.
I det senaste numret av tidskriften The Atlantic listas fyra samhällsomdaningar som forskare tror kan ligga bakom den kraftiga ökningen av mental ohälsa bland amerikanska ungdomar.
1. Sociala medier. Kan förbättra det sociala livet, men också leda till beroende och depression hos en del användare.
2. Social isolering. Skärmtiden ersätter andra aktiviteter som inbegriper umgänge i det verkliga livet.
3. Ökad medvetenhet om världsläget. Dystra rapporter om krig, klimatförändringar och finanskriser skapar hopplöshet inför framtiden.
4. Överbeskyddande föräldraskap. Oroliga föräldrar, som försöker isolera sina barn från risker och fara, kan oavsiktligt överföra egen ångest till sina barn.
Sammantaget ges bilden av att unga växer upp i en omänsklig värld med ideal som är omöjliga att matcha, parallellt med förlorad närhet till andra människor och brist på framtidstro. Det är inte konstigt att de mår dåligt.
Det är dags för en kraftsamling för ungas psykiska hälsa. Vård och skola behöver mer resurser, men det behöver samtidigt satsas på andra delar: hitta samarbeten som går över professionsgränserna. Upptäck unga med risk för psykisk ohälsa i ett tidigt skede och arbeta förebyggande. Ge unga färdigheter som hjälper dem hantera livet, kunskap om hur man stärker självkänslan och hanterar stress.
Linda Blix
tel: 26 637
