Ledare
Efter år av otydlighet erkände Ålands lagtings talman Jörgen Pettersson (C) nyligen till Ålandstidningen att han trots sin roll som talman fortsatt skriva för branschtidningen Ålands sjöfart. Situationen är synnerligen exceptionell och problematisk.
Robert Jansson
Dubbla roller hotar talmannens trovärdighet
När talmannen döljer sitt fortsatta skrivande för en branschtidning suddas gränsen mellan maktutövning och opinionsbildning ut. Det hotar förtroendet och är farligt för vår demokrati.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Efter år av otydlighet erkände Ålands lagtings talman Jörgen Pettersson (C) i veckan till Ålandstidningen att han trots sin roll som talman fortsatt skriva för branschtidningen Ålands sjöfart. Situationen är exceptionell och problematisk. Låt oss se närmare på varför.
Att Pettersson besitter stor kunskap och är uppskattad skribent inom sjöfart och att sjöfarten är en livsnerv i det åländska samhället råder det ingen tvekan om. Det i sig legitimerar dock inte på något sätt det som nu har uppdagats.
En talman är vald av en majoritet och även om hen förvisso har en partibakgrund ska en talman i en nordisk kontext agera professionellt opartiskt och upprätthålla regeltillämpningen. Inte minst måste det finnas en respekt bland övriga folkvalda för talmannen.
Även om det inom åländsk lagstiftning inte lyfts i explicita termer att talmannen ska vara normativt opartisk så är praxis den att förväntningarna är på den nivån. Det förväntas även att det ska finnas en förutsägbarhet i uppträdande. Dessutom förväntas det att den åländska talmannen ska föra alla ålänningars talan.
När talmannen inte är tydlig om sina kopplingar till en specifik bransch och dessutom försökt undvika frågor kring detsamma uppstår problem. Trovärdigheten ifrågasätts och därmed hela rollen och systemet. Talmansrollen är viktigare än den enskilda individen. Det är en institution och en central funktion i det demokratiska systemet.
Men framför allt blir frågan hur LR ska hantera denna soppa framöver och om det blir ett riktmärke för hur LR:s etiska kompass fungerar.
Här uppstår nästa problem. Det faktum att okritiska artiklar - rent hyllande - gällande omläggningen av skärgårdstrafiken skrivits under en kollektiv signatur på Ålands sjöfart för att tydligt vilja påverka kommande beslut gällande såväl den kommande upphandlingen av skärgårdstrafiken på 340 miljoner euro som den eventuella satsningen på varvet Axyards är synnerligen problematiskt. Inte minst då det i grunden är tal om ett tjänstemannaförslag. Förslag från den avdelning där talmannens egen bror är chef.
Dessa artiklar framstår som försök att påverka opinionen i förslagets favör och artiklarna har dessutom bland annat spridits på social medier av infrastrukturminister Camilla Gunell (S) för att signalera någon form av branschstöd för nämnda förslag.
Att många inom branschen dessutom ställer sig frågande till lönsamhet och syfte med till exempel Axyard gör att det är uppenbart att de artiklar som publicerats i Ålands sjöfart inte kan sägas spegla någon branschlinje utan snarare finns där för att påverka i landskapsregeringens favör. Detta innan till exempel en affärsplan tagits fram för Axyards.
Det svärtar ner både talmansrollen och hela Ålands sjöfart som förening. En förening som måste fråga sig om man vill vara en part i detta politiskt färgade spel och om det verkligen ligger i branschens intresse att låta sig nyttjas på detta sätt.
Oavsett är situationen ytterst besvärande för landskapsregeringen. Vad är talmannens ord värda? Är det okej för majoriteten att man försöker påverka genom andra kanaler anonymt? Kommer talmannen ha fortsatt stöd i lagtinget? Det var ju trots allt lotten som gjorde att han från början blev talman. Och hur påverkar det de stora beslut som står inför dörren? Kommer landskapsregeringen kunna få majoritet för besluten om skärgårdstrafiken efter det här? Men framför allt blir frågan hur LR ska hantera denna soppa framöver och om det blir ett riktmärke för hur LR:s etiska kompass fungerar.
