Dagens ledare ställer frågan om hur man skulle kunna jobba fram insatser på litteraturområdet.
Dagens ledare ställer frågan om hur man skulle kunna jobba fram insatser på litteraturområdet.
Foto: iStock
Foto:

Bild

Ta vara på den åländska litteraturhajpen

Åländsk litteratur har starkare lyskraft än någonsin, och det borde uppmärksammas av landskapet.

Det har varit en succévecka för åländsk litteratur.

Ulla-Lena Lundbergs bok ”Is” från 2012 röstades fram som finländarnas favorit av alla Finlandiaprisvinnare genom tiderna. Ulrika Nettelblad vann första pris i Solveig von Schoultz-tävlingen för novellen ”Tåget”, och Linnea Strand vann Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands novelltävling med ”En morgon i mars”. Dessutom var Zandra Lundberg nominerad till Nordiska rådets litteraturpris samt Sofia Chanfreau och Amanda Chanfreau till rådets barn- och ungdomslitteraturpris.
Nyligen uppmärksammades också åländsk litteratur på Helsingfors bokmässa under programpunkten ”Åland i fokus”. Vår lokala bokmässa sker om bara några veckor, då firar Ålands litteraturförening femtioårsjubileum och publiken bjuds på en kavalkad av äldre och nyare åländska författare.

Kanske kan man rentav tala om ett åländskt litteraturunder? I samma anda som det offentliga Åland lägger stort fokus på att hjälpa näringslivet, borde man ta vara på intresset och nyfikenheten för åländska författarskap och sträva efter att stärka den litterära sektorn.

En dynamisk ort har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet, det är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Litteratur är ett viktigt område för det åländska kulturlivet. Det finns goda förutsättningar för ett ännu starkare litteraturliv, sett ur kulturpolitiskt perspektiv är det ett relativt outvecklat område.

Hur skulle en utveckling kunna se ut? Vore det möjligt att skapa ett ökat engagemang kring åländsk litteratur?

Inom området film har en filmkommissionär visat sig vara ett lyckat koncept i syfte att marknadsföra Åland. Nyligen pensionerade Titte Törnroth har med hjälp av personlig entusiasm och förmåga att skapa relationer lyckats med det ingen trodde var möjligt, som att få hit storproduktioner som ”Stormskärs Maja” och ”Hjerson”.
Ett förslag vore att inrätta en tjänst med övergripande ansvar för litteraturen och med uppdrag att arbeta litteraturfrämjande. Någon som kan hjälpa till att synliggöra lokala författare på ett bättre sätt, och skapa efterfrågan på deras verk och kompetens.

För att etablera en stark litterär miljö behövs författare. Att skapa ett konstnärligt verk tar lång tid och arbetet är oftast ensamt. Det förutsätter stora ekonomiska uppoffringar och kräver ofta enträgen jakt på finansiering. Det går åt mycket tid och energi till att jobba med att ansöka om pengar och är en mer komplex verksamhet än man kan ana för den som inte är insatt.

Det finns exempel på svenska regioner där man har inrättat resurser för att ge råd och stöd till författare och andra aktörer inom litteraturområdet, dit man kan vända sig för frågor som rör exempelvis finansiering, marknadsföring, skrivande, samverkan, e-böcker och egenutgivning.

Det är viktigt att skapa förutsättningar för att utveckla skrivandet på Åland ytterligare, och att initiera insatser som stimulerar framväxten av nya författarskap.

Förhoppningsvis kan det leda till en uppsjö av nya åländska författare. Man kan bara ana hur många talanger det finns där ute, och vilka spännande berättelser som väntar på att bli berättade. Kanske finns en framtida nobelpristagare på Åland?

Linda Blix

tel: 26 637

Hittat fel i texten? Skriv till oss