Oavsett vem som har rätt kan man undra om Kulturföreningen Katrina ändå inte kunde ha skött kommunikationen med Robert Liewendahl snyggare, menar ledarskribenten.
Oavsett vem som har rätt kan man undra om Kulturföreningen Katrina ändå inte kunde ha skött kommunikationen med Robert Liewendahl snyggare, menar ledarskribenten.
Foto: Jacob Saurén
Foto:

Bild

Robert Liewendahl borde inte ha ignorerats

Kulturföreningen Katrina skapade ett nytt manus till ”Katrina” utan att kommunicera det med Robert Liewendahl. Han hotar nu med stämning för intrång i upphovsrätten efter premiären. Man kan ifrågasätta varför kulturföreningen inte diskuterade med Liewendahl när man planerade nyuppsättningen.

Ett kulturbråk skakar Teateråland där dramatikern och regissören Robert Liewendahl står på ena sidan, medan Kulturföreningen Katrina, med Barbro Sundback som ordförande, står på andra sidan. Konflikten handlar om manuset till musikteatern ”Katrina”, som ursprungligen skrevs av Liewendahl till självstyrelsens 75-årsfirande 1997. Musik och sångtexter till föreställningen komponerades av tonsättaren Jack Mattsson och poeten Lars Huldén. Två respekterade och uppskattade kulturskapare, som inte längre finns i livet.

Musikalen var mycket omtyckt av publiken och sattes upp i två omgångar på Åland samt en gång i Helsingfors.
Kulturföreningen Katrina hoppas på en upprepning av succén i sommar, och biljettförsäljningen till de fem planerade föreställningarna på Alandica är redan i full gång.

Trots att man fortsätter använda Mattssons och Huldéns musik och sångtexter, ansågs manuset inte längre vara tillräckligt och regissören Ida Kronholm har tillsammans med Carina Karlsson skrivit ett nytt. Man motiverar beslutet med att det nya manuset följer en mer aktuell tolkning av Sally Salminens klassiska roman ”Katrina” från 1936. Detta gjordes dock utan att informera eller stämma av med Robert Liewendahl.

Som Ålandstidningen skrev i går känner Liewendahl sig överkörd av produktionen och hotar med stämning för intrång i upphovsrätten efter premiären den 17 juli (innan dess vet han inte exakt vilka ändringar som har gjorts, och kan inte göra en anmälan).

Upphovsrätt anses vara en av juridikens mest komplexa områden, men den grundläggande principen är att den som skapar ett verk har upphovsrätt till det och måste ge sitt godkännande för användning. Det är inte heller möjligt att förändra ett verk hur som helst. Låt säga att du gillar ”Cats” men inte storyn. Det ger dig inte friheten att skriva om musikalen och uppföra den.
”Katrina” spelas just nu på Lilla teatern i Helsingfors. Det är inga konstigheter. Föreställningen har helt nykomponerad musik och nytt manus. Samma sak var det när ”Katrina” sattes upp på Kuopios stadsteater (2011), Teater Strömi i Gustavs (2022) och Tammerfors arbetarteater (2023).

Hade Kulturföreningen Katrina satt upp ”Katrina” med ny musik och nytt manus hade Robert Liewendahl således inte kunnat ha några synpunkter på det. Men eftersom man använder den gamla musiken uppstår frågan om man har slitit ut manuset ur en helhet?
Den centrala frågan som skulle behandlas i rätten är om ”Katrina” ska ses som ett gemensamt eller sammansatt verk. Ett verk anses vara gemensamt om det har två eller flera upphovsmän och deras insatser inte utformar skilda helheter som skulle kunna ses som åtskilda verk. I sammansatta verk är upphovsmännens delar självständiga på det sättet att de kan skiljas åt.

Parternas uppfattningar om hur upphovsmännen samarbetade går isär.

Liewendahl hävdar att verket är gemensamt och säger att han skickade scenerna till Jack Mattsson vartefter de blev färdiga, som då började skriva musiken.
Medan Sundback menar att det är fråga om ett sammansatt verk då upphovsmännen arbetade mer separat. Hon säger att hon stöder sig på juridiska utredningar som har gjorts.

Oavsett utfallet av konflikten är det värt att reflektera över varför Kulturföreningen Katrina inte kontaktade Liewendahl när man började planera den nya uppsättningen, eller när man bestämde sig för att skriva ett nytt manus. I stället för att nonchalera Liewendahl kunde föreningen ha hört av sig till honom för att förklara vad man ville göra och ge honom en chans att resonera kring det. En mer öppen kommunikation kanske kunde ha undvikit den uppkomna situationen.

Linda Blix

tel: 26 637

Hittat fel i texten? Skriv till oss