En hand sträcktes ut mellan Liberalerna och Centern en liten stund kring klimatpolitiken, sedan fortsatte de politiska blocken riva ner varandra igen. När ska lagtinget börja leva upp till insikten om att klimatpolitiken måste överbrygga partigränserna?
Foto: Robert Jansson
Foto:

Bild

Klimatdebatten förtjänar bättre behandling än så här

Åsikterna om hur klimatomställningen ska gå till må gå isär hos landskapsregering (LR) och opposition, men vi kommer ingenstans så länge majoriteten av diskussionstiden går åt till att göra ner de politiska motståndarna. Att höja nivån på debatten är inte ett orimligt krav att ställa på våra politiker.

I skuggan av stora utspel om en havererad budgetprocess och ett svajande majoritetsstöd för flera av budgetförslagets element fortgick resten av budgetdebatten i lagtinget i ett mer klassiskt snitt.
Klimatfrågan fick kanske mer uppmärksamhet än på länge. Flera regeringspartier nämnde klimatåtgärder och biologisk mångfald i sina gruppanföranden. Liberalernas budgetmotion om klimatet innehåller inte mindre än tolv förslag för att anpassa Åland till EU:s gröna giv och paket ”Fit for 55”.

Det var en stundvis konstruktiv och framåtsyftande diskussion där flera viktiga saker lyftes i ljuset. Från Liberalerna betonade man att den gröna given kommer att bli en självstyrelsefråga.
Centern och Liberalerna tog varandras utsträckta händer och förkunnade att klimatpolitiken behöver höjas ovan partipolitiken och gränsen mellan opposition och majoritet. Det var hoppfulla ögonblick.

Sedan blev det kärvare. Simon Holmström (HI) anklagade Liberalerna för att försöka outsourca naturskyddet till Finland och föreslå neddragningar i de omställningsstöd LR betalar ut. Katrin Sjögren (Lib) svarade att Simon Holmström missförstår och bygger halmdockor.
Både Liberalerna och Socialdemokraterna har ifrågasatt behovet av en åländsk klimatlag med tanke på att en klimatlag från EU redan är på gång. Katrin Sjögren bad LR göra mer än ”lagstifta och snacka”.
Utvecklingsministern Alfons Röblom (HI) bemötte med argumentet att Åland ska höja ambitionsnivån jämfört med EU. Han menade att Liberalernas förslag om ett klimatpolitiskt meddelande skulle innebära ”lite höfta här och lite höfta där”.

Men faktum är att Alfons Röblom en dag före budgeten presenterades inte kunde svara på Ålandstidningens fråga om den åländska klimatlagen ska vara ambitiösare än EU:s. Det var, sade han, något att återkomma till.
På frågan om han tycker att LR har höjt ambitionsnivån för klimatet svarade Alfons Röblom att han tycker man har en hög ambitionsnivå. Det är två helt olika saker.
Men nu är budet alltså att Ålands klimatlag ska ställa högre krav än EU:s. Tycker han att det redan några veckor efter han fick frågan är dags att återkomma är det naturligtvis positivt. Har man på den tiden kommit fram till att ja, Åland ska höja ambitionen är det ännu bättre.

Men har man det?
Budgeten innehåller förslag på den politik LR vill bedriva nästa år. Klimatlagens tyngd kan rimligtvis inte ha hunnit få den specificering som ett sådant uttalande förutsätter.
Så kände sig Alfons Röblom helt enkelt trängd att gå in i debatten med stora ord? I så fall blir det aningen ironiskt att utvecklingsministerns inledande ord på onsdagen var att det nu måste vara ”absolut sluttjafsat” i klimatfrågan.

Jessy Eckerman (S) tog till orda och menade att Socialdemokraterna har hållit den gröna flaggan. Hon uttryckte förhoppning om en ”enad och modig” rörelse när Hållbart initiativ dök upp i det politiska landskapet.
I stället har partiet varit med och ”misskrediterat” tidigare regeringar sade hon, och uppmanade HI att se sig om efter sina vänner i oppositionen.
I en tävling om vilket parti som påstår sig värna mest om klimatet genom att riva ner sina politiska motståndare finns inga vinnare. Då ser framtiden inte ljus ut.

Hittat fel i texten? Skriv till oss