Spargris, pengar, ekonomi, sparande, spara, budget, genre, finans,
Larmen duggar tätt om skyhög inflation, konjunkturnedgång och energikris.
Foto: Jacob Saurén
Foto:

Bild

Farligt för ekonomin om oron går till överdrift

I tider av krig och katastrofer blir världen dyrare, men är ekonomikrisen så illa som vi tror? Allt för drastiska åtstramningar riskerar att straffa sig.

Samlade larm om skyhög inflation, konjunkturnedgång och energikris syns överallt. Prognoserna är så pessimistiska att det låter som att himlen är på väg att ramla ner, åtminstone väntar en eländig vargavinter. Det är svårt att inte gripas av oro, hur ska hushållen klara sig och vad händer om det blir värre?

En del människor verkar nästan paralyserade av rädsla, en och annan går runt i halvt mörklagda hus. På tv-nyheterna visades nyligen ett inslag om hushåll som undviker ugnen vid tillagning av mat för att inte energikostnaderna ska skena i väg. Det rapporteras också att kunder håller igen plånboken i mataffären och väljer bort lokalproducerad mat. Ålandstidningen skrev (den 14/10) att Dahlmans är ett av de företag som känner av konsumenternas förändrade köpbeteende.
– Alla behöver äta, men man väljer bort varor som är lite dyrare, sade vd:n Johannes Dahlman.
Det nattsvarta narrativet skapar ett stressande stämningsläge och det finns risker med att gå för snabbt fram i krishanteringen. En överdriven försiktighet kan leda till att samhällsekonomin går sämre, jämfört med ett mer balanserat förhållningssätt.

Det går inte heller att helt blunda för att vi står inför en tuff tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkar energi- och matpriserna. Samtidigt har fördröjda effekter av det störda internationella handelsmönstret efter pandemin bidragit till att sänka ekonomin. Osäkerheten i omvärlden är fortsatt ett orosmoln, men är ekonomin på väg mot en krasch?

Även om läget är svårbedömt finns det mycket som talar för en gradvis förbättring. Under oktober stod börsen för en rejäl återhämtning, och när det förra veckan blev känt att USA:s inflation fallit mer än väntat kunde man nästan höra analytikernas lättade suckar. Nya prognoser visar att inflationen faller inom det närmaste året, vilket öppnar dörren för räntesänkningar.
Ålandsbanken skriver i en marknadsutblick att man räknar med att inflationen toppar 2023 och därmed avtar snabbt. Man tror att marknaden lämnar sitt nuvarande ”laserfokus” på inflation för att i stället leta efter tecken på en ekonomisk återhämtning.
– Vi återgår då till en mer normal logik där goda nyheter vad gäller konjunkturen och bolagens vinstutveckling tolkas positivt, snarare än något som hetsar centralbanker till åtstramning, skriver banken.

Det finns de som råkar i kläm när priserna stiger kraftigt, och stort fokus bör läggas på att stötta de mest sårbara i den ekonomiska krisen.

Men mångas levnadsstandard hotas inte i stor utsträckning av de kostnadsökningar vi nu upplever. Välfärdsnivån är hög och arbetsmarknaden är stark, arbetslösheten har inte stigit. En del försiktighet är bra, och det är sunt att se över sina onödiga utgifter och energiförbrukning. Men för många hushåll finns skäl att inte bli allt för oroade, åtminstone som det ser ut just nu.
Potentialen för ytterligare ekonomiska störningar till följd av Rysslands krig är inte uttömd, till dess att kriget är slut förblir osäkerheten hög.
En syregivande nyhet i höstmörkret är de ukrainska styrkornas framgångar och återtaganhdet av Cherson. Kreml må hävda att den ryska reträtten ”inte är en prestigeförlust för Putin”, men sanningen är att det är en oerhört stor seger för Ukraina.

Linda Blix

tel: 26 637

Hittat fel i texten? Skriv till oss