Foto:

Fantastiska Skördefest, vart är du på väg?

Skördefesten är ett fantastiskt arrangemang som drar massor av folk. Men är evenemanget på väg åt rätt håll eller är det dags för en förändring?

Skördefesten delas upp i öppna gårdar, restauranger och plåpp åpp. I år var sammanlagt 14 öppna gårdar med, ungefär lika många som tidigare år. I alla fall om man enbart ser till siffran. För vad är en öppen gård? Och har definitionen av en öppen gård förändrats över tid?

2014 var 16 öppna gårdar med. Av dessa var tio bondgårdar. 2014 kunde man klappa djur, träffa höns, får och grisar och få en inblick i arbetet på en privat bondgård.

I år var fem öppna gårdar av alltså totalt 14 i realiteten en gård i betydelsen bondgård. Är Ålands karamelleriet en öppen gård? Är Amalias Limonadfabrik en öppen gård?

Det är såklart upp till var och en hur man definierar det men faktum är att de genuina bondgårdarna en och en faller bort från Skördefesten.

Det kommer ett par nya varje år, i år bland annat som plåpp åpp på Föglö. Men flera av gårdarna som under många år var med, och som lockade massor av folk och bjöd på ”äkta” bondkänsla, som Haddnäs gård, Lumparby Ollas, Ulfsby gård, Marskogens lamm och Haga kungsgård har lämnat Skördefesten.

Bolstaholm lockar allt mer folk, och Mickels gård och Cederbergs är ett par av de som fortfarande kämpar på. Men i dag är Skördefesten mer inriktad på kommers än någonsin tidigare. Det kanske är rätt väg att gå, vi vill alla tjäna pengar, men ett varningens finger är värt att höja, för om ännu fler gårdar faller bort så kommer Skördefesten att urvattnas.

Restaurangerna som är med blir också de färre. I år deltog sex restauranger, 2017 var det tio stycken och lika många var det 2019. Bolstaholmsburgarna mättar många magar och kanske är det just på de få gårdar som är kvar som också maten inmundigas. Men hur kommer det sig att restaurangerna inte vill vara med? Högst troligt för att det inte lönar sig längre. Kan det vara så att de allra flesta vill äta på en gård, omgiven av grymtande grisar och bräkande får?

När så få gårdar finns kvar, vad blir då konsekvenserna? Ett exempel är att köerna till de gårdar som fortfarande finns blir allt längre. Och här pratar vi samtliga köer. Det tar på sina ställen enormt lång tid att vänta på mat, att få shoppa sina Skördefestvaror och att ens ta sig fram till de ställen man vill besöka. Och på flera platser ekade det i helgen tomt på varor.

Bland åländska besökare blir det här tydligt, men för turisterna som kanske kommer för första gången fungerar det säkert fortfarande. Men de åländska besökarna är också de viktiga, och ord sprider sig även utanför Ålands gränser. Det finns en fara i att förlita sig på att turisterna kommer att återkomma, eller att det kommer nya för varje år och att ”ganska bra” är tillräckligt för ett jämnt flöde.

Vad vill Skördefestens vänner med Skördefesten? Hur ska evenemanget se ut nästa år? Det talas mycket om det ekonomiska utfallet och att försäljarna är nöjda – och det är såklart precis som det ska vara. Men det en barnfamilj vill uppleva är ett möte med djur, att hoppa i halm och att känna (åtminstone en svag) lukt av komocka. Om mer av det försvinner då är Skördefesten illa ute. Är det för tufft för gårdarna att vara med? Hur ska då det lösas? Vad kan Skördefestens vänner göra för att få med dem igen?

Bygg på det som en gång gjorde Skördefesten unik, och utveckla det. Utarma inte Ålands största och finaste höstevent, det förlorar alla på.

Hittat fel i texten? Skriv till oss