EU-kommissionen föreslår att företagen som leverar meddelandetjänster på internet ska åläggas att kontrollera allt innehåll i jakten på barnporr. Kritikerna menar att det leder till ett övervakningssamhälle.
EU-kommissionen föreslår att företagen som leverar meddelandetjänster på internet ska åläggas att kontrollera allt innehåll i jakten på barnporr. Kritikerna menar att det leder till ett övervakningssamhälle.
Foto: Istock
Foto:

Bild

EU vill ta nytt steg mot övervakningssamhället

EU-kommissionär Ylva Johansson vill låta övervaka alla meddelanden som skickas på nätet. Syftet är lovvärt – att stoppa sexbrott mot barn – men konsekvenserna riskerar att skapa ett övervakningssamhälle som liknar Kinas.

”Chat control 2.0” har debatten döpt EU-kommissionens förslag till nya regler för övervakning av meddelanden som sänds på internet. I korthet går den omdebatterade delen av förslaget ut på att alla företag som erbjuder meddelandetjänster på nätet åläggs att scanna alla meddelanden efter barnpornografi.

Syftet är gott, det kan ingen säga annat om. Barnpornografi och sexbrott mot barn är vidrigt och måste motarbetas på många sätt.
Men frågan är vilka baksidor förslaget har – och vad det kan leda till i framtiden.

Kritiken mot förslaget har varit omfattande och hård. Framför allt framhålls det faktum att all kommunikation måste övervakas för att syftet – att hitta meddelanden som innehåller sexuella övergrepp mot barn – ska uppnås.

Europeiska journalistfederationen är orolig över att journalisters uppgiftslämnare, vars anonymitet är avgörande (och grundlagsskyddad i bland annat Finland och Sverige), inte längre kan garanteras absolut källskydd om användartjänster som Signal och Whatsapp övervakas. ”Vi förstår vikten att bekämpa sexövergrepp mot barn på internet och behovet att skydda barnen, men vi varnar för att en sådan lagstiftning skulle få negativa konsekvenser för journalister, som behöver skydda sina konfidentiella källor”, säger EFJ:s Renate Schroeder enligt svenska branschtidningen Journalisten.
FN:s människorättskommissionär, Volker Türk, varnar också för förslaget och menar att det dels öppnar risker för dataintrång, dels riskerar att ha en negativ effekt på folks sätt att utnyttja sin yttrandefrihet genom att idka självcensur.
Många andra jämför förslaget med hur Kina övervakar sina medborgare på nätet, och menar att risken är stor att de föreslagna åtgärderna bara blir första steget mot ett allt mer övervakat nätliv för EU:s medborgare.
Ytterligare andra menar att förslaget har liten effekt eftersom det stora flertalet av pedofiler inte använder ”vanliga” meddelandetjänster, utan utbyter sina förfärliga filer på ”the dark webb”. Och dit når inte lagförslaget.

Den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson slår ifrån sig kritiken. Till EU-portalen säger Johansson: ”Det är ju totalt fel naturligtvis. Det finns ingen sanning i det överhuvudtaget”, om åsikten att förslaget liknar Kinas system.

Det stora problemet med övervakningslagarna inom EU är att de finns, men löper ut nästa år. Politikerna har misslyckats med att skapa nya lagar, och det förslag som kommissionen nu lägger fram går betydligt mycket längre än de nu gällande. Men de som försvarar förslaget har svårt att visa på att riskerna som kritikerna framhåller inte är riktiga.
I Sverige, där både den borgerliga regeringen och Socialdemokraterna stöder förslaget, säger Heléne Fritzon (S), tidigare migrationsminister och numera EU-parlamentariker att det inte alls handlar om att granska alla meddelanden. I en debatt i Sveriges radio var det dock svårt att begripa hur man kan övervaka utan att granska. Fritzon sade: ”Det är ju inte så att man gör det genom en övervakning, utan det är ett tekniskt instrument som innebär att man har utgångspunkten att man söker efter bilder på nakna barn. Och det som är olagligt med övergrepp av barn i verkliga livet måste självklart vara olagligt också på nätet. Detta stöds väldigt starkt av svenska folket.”
Det sista är förstås riktigt, men det Fritzon ”glömmer” att säga är att svenska folket också är starkt oroat över att internet blir för övervakat. Enligt SOM-institutets mätning säger 56 procent av svenskarna att de är oroliga över digital övervakning. Hon glömmer också att filmer och bilder på övergrepp på barn redan är förbjudet också på nätet, lagförslaget handlar om hur man ska komma åt materialet när det överförs.

Förespråkarna för ”storebrorslagar”, mer övervakning, har ofta svårt att motivera varför man måste ta till sådana enorma insatser för att bekämpa brott. I stället blir det till den typen av utspel som Fritzon gjorde i SR.

Eller, ännu värre, så som Ylva Johansson gör i sitt uttalande till Europaportalen. Där säger hon angående kritiken: ”Det är ren svartmålning och visar på vilka krafter som jag utmanar”. I en mening gör hon alla kritiker av hennes förslag till försvarare av sexbrott mot barn och barnporr. Ytterst ynkligt av en EU-kommissionär.

Den finska regeringen, tillsammans med flera andra, är mer ljumma i sitt ställningstagande till förslaget. Statsrådet säger i sitt ställningstagande till förslaget att det måste omarbetas just vad gäller problemen kring den personliga integriteten och möjligheten till att hålla konfidentiell korrespondens på nätet hemlig.

Det är bra att Finland, Tyskland och flera andra håller emot. Historien har visat att övervakning av folket inte sällan startar i vällovliga syften, men med tiden byggs ut till en apparat där makten kan hålla folket i kontroll.
Det är varken tanken eller meningen med EU.

Jonas Bladh

tel: 266 38

Hittat fel i texten? Skriv till oss