Konfliktlösning i skolan måste gå fort

Det är en trist historia från skolvärlden som Ålandstidningen berättar om i tisdagens tidning. Hur en konflikt uppstått i ett kompisgäng på yrkesgymnasiet. De exakta orsakerna känner bara de inblandade till, men konsekvensen blev att en av tjejerna hoppade av skolan och flyttade från Åland efter att ha upplevt sig trakasserad och hotad till livet i en gruppkonfrontation i ett tomt klassrum. Och att hennes kompis, som konfronterade gänget efteråt, nu upplever sig mobbad och tvingas ha en vuxen ”vakt” med sig när hon rör sig på skolan för att känna sig trygg.

Återigen, det här handlar inte om skuldfrågan. Ingen förutom de inblandade vet de exakta omständigheterna, vem som sade vad eller gjorde vad, men konsekvenserna är tydliga. Det är lätt att hålla med mamman till den utsatta eleven när hon säger att hon uppskattar att trygghetsåtgärder satts in, men är kritisk till helheten: ”Skolan har erbjudit olika trygghetsåtgärder, som att personal följer henne till lektioner, toaletten och matsalen. I sig är det bra och vi är inte missnöjda med trygghetsåtgärderna, men känslorna är ändå blandade. I praktiken innebär det att hon måste anpassa sig, medan de som utsatt andra inte stängs av. Det känns som ett underbetyg”. 

En försvårande omständighet är att flera av de som pekas ut är 18 år och därmed myndiga i lagens ögon. Har det förekommit dödshot, även om det uttryckts indirekt eller i affekt, bör händelsen polisanmälas och utredas. Samma sak gäller för övrigt alla hot om våld. Så hade skett på vilken annan arbetsplats som helst. 

I sitt skriftliga svar på Ålandstidningens frågor skriver tf rektor Erika Eriksson och förvaltningschef Ronny Holmström-Wall att skolan har ”låg tröskel även för att kontakta polisen för att rådgöra i olika situationer som uppstår och har ett bra samarbete med ungdomspolisen. Vi polisanmäler alltid om det finns anledning”. 

Skolan är bunden att följa gymnasielagen. Enligt gymnasielagen har skolan rätt att stänga av elever som utgör en fara för andra elever. Men avstängandet måste föregås av en utredning av händelserna, där de inblandade hörs. Är eleven omyndig ska dessutom vårdnadshavarna kontaktas.

I det aktuella fallet har skolan kallat till möten och uppger att man följer sin handlingsplan mot mobbing. Flickan uppmanas att dokumentera allt som händer, även blickar och kommentarer, för att kunna användas i den fortsatta processen. Men två veckor har redan hunnit gå sedan incidenten i klassrummet. Det är i sammanhanget lång tid. 

Nu är det viktigt att minnas att de utpekade förövarnas skuld inte är klarlagd. De har också rätt att få sin integritet värnad. Men det faktum att skolan försett den kvarvarande eleven med en vuxen skyddsperson tyder på att man uppenbarligen tar hennes upplevelse av sin situation på stort allvar.

Det är ingen lätt uppgift att som utifrån kommande vuxen reda ut konflikter som beror på gruppdynamiken i kompisgäng. I synnerhet som en hel del av umgänget sker på nätet i slutna app-grupper. Men en sak är säker: vuxenvärlden måste försöka, och det så fort som möjligt när den här typen av konflikter uppstår i skolan.

Gymnasielagen är under revidering. I förslaget till uppdaterad lagtext poängteras att skolan har ansvar att: ”skyndsamt se till att händelsen utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden”. 

I praktiken bör ordet skyndsamt tolkas som omgående.