Foto:

Vem bryr sig om krisen i äldreomsorgen?

Välkommen till omsorgen, här är du underbetald, slutkörd, utbränd, arg och ledsen inom kort. Vem är det som fattar beslutet att detta är det sättet som vi ska jobba på, medan den ena efter den andra lämnar yrket?

Medan äldreomsorgen står inför stora utmaningar med kompetensförsörjningskris i hela landskapet – finns det någon som lyssnar på personalen och verksamheterna?
Brist på personal inom branschen är påtaglig med fler som vänder ryggen åt omvårdnadsyrket. Det är inte en hållbar långsiktig politik att acceptera att vård- och omsorgspersonal ska slitas ut och kanske inte klara av att arbeta inom yrket. Det som är avgörande nu är att ta tillvara kompetensen hos personalen innan det är för sent.

Från politiskt håll vill man gärna framhålla att man värnar om personalen. Nu behövs en politik som står upp för arbetstagarna. Politiken måste se till att skapa förutsättningar som främjar hälsa och välmående hos alla arbetstagare. Vi kan inte acceptera att det politiskt skapas en arbetsmiljö som gör att personalen blir sjuk av sitt jobb inom äldreomsorgen och tvingas sluta och söka sig till andra yrken.

Fackligt försöker man uppmana personalen att rapportera till förtroendemän om förhållandena på arbetsplatserna för att de ska ha underlag att kunna ta striden med arbetsgivarna. Det är inte fackets ansvar att få en arbetsplats att fungera.
Politiskt måste man också våga ta i frågan om att det inte längre finns förutsättningar att bedriva fullgod verksamhet inom äldreomsorg. Arbetsgivaren, cheferna i verksamheterna måste få fler verktyg i verktygslådan. Inbesparingar och neddragningar fungerar inte för att lösa utmaningarna.

Lösningen är inte ökad administrativa uppgifter när vi behöver fler vårdare i bemanningen på golvet. Lösningen är inte att mer tid ska avsättas av vårdpersonalen för att sköta kontorsuppgifter och leta vikarier för att fylla platserna som utbildad personal lämnar efter sig för att de inte orkar fortsätta.

Politiken ska handla om att personalen stannar och orkar jobba inom yrket. Politiken ska handla om att se till att förutsättningar ges som möjliggör att arbetsuppgifter och arbetsplatser fungerar så personalen orkar jobba fram till pensionen.
Men vem vågar lyssna? Lyssna och våga fatta beslut som innebära att det stannar fler i yrket.
Roger Johansson (Lib)

Hittat fel i texten? Skriv till oss