Vem betalar skadorna på miljön?
Nu blir det att tänka på efter att ha läst landskapets utlåtande till regeringens proposition om miljöskadefonden nr 83. Efter att ha kämpat mot alger sedan 1980-talet med att först kratta, sedan räfsa och efter det med använda grep, kom då våren, sommaren och hösten 2022 som gav så mycket alger att vi skulle ha behövt maskinell hjälp för att forsla bort allt. Eftersom det inte fanns någon maskin så for alla insamlade alger tillbaka ut i viken och lade sig på den delvis guldglänsande sandbotten. Nu är bottnen täckt av ett stinkande lager alger som snabbt äter sig ner och gör hela viken till en dyig smörja.
För att få tillbaka sandbottnen som funnits i viken i århundraden måste först en grundlig markberedning (bottenberedning) göras. Därefter en ordentlig restaureringsplan redovisas och sedan hitta entreprenörer som vill forsla alla maskiner och alla nödvändiga tillbehör till viken på pontoner. Dessutom ska all ny sand dit. Inser nu att skadornas omfattning i pengar är cirka 100.000 euro. Vem betalar? Fiskodlingen på andra sidan fjärden? Läser om ersättning från miljöskadefond.
”Mot bakgrund av den föreslagna regleringen om avgifter och ersättning uppfattar Ålands landskapsregering propositionen som att miljön på och kring landskapet Åland beskyddas genom möjligheten till ersättning ur miljöskadefonden. Vad gäller miljöskadeavgiften har dock lagtinget lagstiftningsbehörigheten vilket medför att åländsk lagstiftning krävs för att lag om miljöskadefonden ska bli fullt tillämplig i landskapet, det vill säga för att även åländska aktörer som bedriver verksamhet vilken medför risk för miljöförorening ska bli miljöskadeavgiftsskyldiga. På det sättet likställs avgiftsskyldiga på Åland med avgiftsskyldiga i övriga Finland. Landskapsregeringen avser därför att lämna ett lagförslag med en blankettlag till lagtinget” .
Enligt detta betalar fiskodlingarna en miljöskadeavgift till miljöskadefonden. Hur söker vi ersättning?
”Ålands landskapsregering är fortsättningsvis positivt inställd till förslaget om reform av ersättningar av miljöskador. I propositionen har hänsyn tagits till landskapets lagstiftningsbehörighet inom området natur- och miljö enligt 18 § 10 punkten självstyrelselagen. De verkningar som lagen kan få för Åland är, enligt landskapsregeringens mening, goda i förhållande till den risk som finns för miljöförorening och skyddet som den befintliga lagstiftningen ger. Det har även funnits tillräcklig tid under lagberedningen för landskapsregeringen att inkomma med och diskutera synpunkter med miljöministeriet. Sammantaget visar processen vikten av att landskapsregeringen får delta i beredningsarbetet rörande en lagstiftning som påverkar landskapet Åland i stor utsträckning.”
Tack Jens Harberg som ensam för talan om landbaserad fiskodling. Föreslår att räkningarna för återställande av skadad natur, betalas av fiskodlarna, så länge vårt gemensamma hav skadas.
”Nordic Trout Ab skickade i maj 2021 en skrivelse till landskapsregeringen. I skrivelsen uttrycker bolaget besvikelse över att arbetet att ta fram en lokaliseringsplan för fiskodling dragit ut på tiden och uppmanar landskapsregeringen att utan dröjsmål ta fram planen. Beslut:
Landskapsregeringen beslutar att miljöbyrån i samråd med fiskeribyrån tar fram ett förnyat förslag på hur arbetet med en lokaliseringsplan ska bedrivas (resurser, tidsram, kostnader). Förslaget föredras för ansvarig minister innan årsskiftet.”
Förslag: Fiskodlingar upp på land!
Hoppas att den nya vattenlagen klart och tydligt säger vem som betalar skadorna på miljön.
M-S Wetterhoff
