Foto:

Vart är den åländska yrkesutbildningen på väg?

En ständigt ökande arbetsbörda och flera som på allvar överväger att byta bransch. Det är budskapet från finlandssvenskt lärarhåll, men hur har vi det här på Åland? Vi känner dessvärre mycket väl igen oss, situationen är inte så mycket bättre här. Vad bör då göras för att förbättra lärarnas arbetssituation?

Vi har ett årsarbetstidsavtal som ger förutsättningar att skapa lärararbete med både rimlig arbetsbelastning och utvecklingsmöjligheter, men då måste det tillämpas som det var tänkt då avtalet ingicks i samband med att Ålands gymnasium bildades för 11 år sedan.
Ge oss förutsättningar att göra ett bra jobb genom att fördela undervisning, tid till för- och efterarbete, annat lärararbete och kollegialt arbete i rimliga proportioner. Ge förutsättningar att komma väl förberedd till lektionerna, ha ork och tålamod att genomföra dem professionellt och ge nödvändig feedback till de studerande efteråt. Skolan behöver också avsätta tillräcklig tid i lärarnas arbetsplaner för stödundervisning eftersom behoven är ökande och uppenbara. Att tilldela resurser för detta ändamål är viktigt för att förverkliga det uppdrag som Ålands enda yrkesutbildande gymnasium har och en god investering med tanke på framtiden.

Ålands yrkesgymnasium har också fått i uppdrag att satsa på yrkesutbildning för vuxna. Det är viktigt att denna utbildning planeras, tilldelas resurser och genomförs så att de studerande faktiskt kan slutföra sina studier. De senaste åren har Ålands gymnasium klarat budgeten med god marginal så resurser finns. Skolan är inte vinstdrivande utan pengarna ska komma de studerande till godo.

Ett annat sätt att stöda lärarnas arbete och förbättra arbetsvillkoren är att undvika deltids- och korttidsanställningar. Tillsätt lektoraten som nu är vakanta och stöd de lärare som vill vidareutbilda sig för att bli behöriga så att de med tiden kan inneha ett lektorat. Att anställa timlärare för ett läsår i taget, ofta dessutom i deltid, är inte bra för skolans utveckling och möjligheterna att rekrytera behöriga lärare påverkas negativt.
Satsa på arbetsklimatet. Det är väl känt att ett bra arbetsklimat, med trygga och nöjda medarbetare, ger ett bättre ekonomiskt resultat. Man kan alltså få ut mera för pengarna. Ett bra arbetsklimat kräver trygga medarbetare som känner att de kan uttrycka sina åsikter, även sådana som är ifrågasättande. Se till att de satsningar som görs för att förbättra arbetsklimatet, faktiskt har effekt. Lämna koncept, till exempel konsultföretagsprogram, som inte leder till förbättringar och satsa istället på det egna pedagogiska ledarskapet. Vi önskar ett kommunikativt, tydligt och lyhört ledarskap byggt på kompetens och tillit. Ett ledarskap som tar vara på vår kompetens, förmåga och engagemang.

Slutligen, ta inte modell för hur yrkesutbildning ska bedrivas från riket utan att först noggrant utreda konsekvenserna av tänkta förändringar. Red ut, hur går det egentligen för yrkesutbildningen i resten av landet? Fastän målet är detsamma behöver vägen dit inte se likadan ut. Låt oss få veta hur den övergripande planen för åländsk yrkesutbildning ser ut och låt oss lärare bidra med vår kompetens, så kanske den åländska yrkesutbildningen kan bli ett glänsande föredöme – inte endast en blek kopia av något som kanske inte ens är värt att kopiera. Vårt råd är att prioritera kärnan i verksamheten, det vill säga de studerande samt att lyssna på lärarna. Men vart är vi på väg?

Ålands fackskollärare
Reds. anm. Den här insändarens skulle egentligen ha publicerats i måndags men blev på grund av ett misstag överstående tills i dag.

Hittat fel i texten? Skriv till oss