Under rubriken: ”Åland bör stärka sin konkurrenskraft med EU:s hjälp” tar den liberala lagtingsgruppen upp problemet med den svaga tillväxten på Åland. Under förrförra lagtingsperioden talade dåvarande finansminister Mats Perämaa (Lib) hela tiden om bnp-tillväxten på Åland. Jag försökte envist hävda att vi inte kan tala om bnp-tillväxt då befolkningen växer utan om förändring av bnp/capita.
Klart att kakan växer men vi är fler som delar på den. Så småningom accepterades detta och man insåg att Åland inte hade någon bnp-tillväxt (per capita).
Att nu försöka öka tillväxten med EU-hjälp kan vara tvetydigt. EU som mer och mer börjar ses som byråkratin exemplifierad och detta synsätt sprids tyvärr. Att hålla i pengarna är EU inte heller bra på. För inte så länge sedan togs ett gemensamt månghundramiljarders-”engångslån” för ”klimatet” i samband med covid-19 och nu planeras ett 900 miljarders-”engångslån” för ”fred”.
Tillväxt är viktigt och det verkar enkelt att förklara hur man når tillväxt från talarstolen. I ekonomisk teori är det ett av de svåraste områdena att kunna styra över. Den liberala gruppen nämner att landskapsregeringen redan i budgeten för 2025 infört tillväxtåtgärder där ökade avdragsmöjligheter för förvärvsinkomsttagare redan i år märks i ålänningarnas plånböcker. Att öka tillväxten med ofinansierade skattesänkningar är inte helt lätt om man säger.
Notera att avdraget berör just de som har förvärvsinkomst. Exempelvis pensionärer får inget högre avdrag. De är ungefär en tredjedel av skattebetalarna. Tänkte ni på dem? De har inte fått mer i plånboken. Tvärtom. De flesta har fått mindre i plånboken, samtidig som ni tog bort sjukdomskostnadsavdraget. Många anser att detta var osmart.
Resultatet blev i alla fall att en medianpensionär nu betalar åtta gånger högre skatt än en löntagare med samma inkomst (cirka 20.000 euro per år).
Ni kan försöka säga att ni inte visste. I beredningen stod bara att det inte hade effekter på klimatet, jämställdheten och för barnen men ingen hade analyserat effekterna för de äldre, utom då kanske jag. Jag presenterade resultatet i en insändare, som jag även sände som mejl till samtliga lagtingsledamöter innan den avslutande omröstningen.
Jag förstår att min mångårige kollega i finansutskottet John Holmberg (Lib) applåderade förslaget då han ofta talat om att höja detta avdrag. Några ekonomiska grunder för det har jag inte hört. Men vad tycker min mångårige kollega i lagtinget Pernilla Söderlund (Lib) egentligen om resultatet av er ”skattereform”?
Men framför allt: Anser den liberala lagtingsgruppen att det är rättvist att en pensionär ska betala åtta gånger högre skatt än en löntagare? Jag kan nämna att så ser det inte ut på fastlandet.
Stephan Toivonen
För Facebookgruppen ”Rättvisa och värdighet för pensionärerna”
