Ingenting löser så många samhällsutmaningar som satsning på idrott och aktiv fritid.
Vanor vi får med oss som små barn följer med till vuxenlivet, förebyggande äldrevården börjar därför på BB. Rörelse stärker muskler, skelett, balans, koordination, självkänsla med mera. Det frigörs även signalsubstanser som dopamin, serotonin och endorfiner. Signalsubstanser hjälper oss att må bra. Dopamin och serotonin motverkar depression och smärta, medan endorfiner hjälper dig att känna dig gladare.
Riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn från fem år ska röra på sig 60 minuter per dag, få barn når upp till det. Barn och ungdomar vars vårdnadshavare har låg inkomst når rekommendationen i mindre utsträckning än barn och ungdomar vars vårdnadshavare har hög inkomst. Skillnaden i rörelse och aktivitet återspeglas i studieresultat och utbildningsnivåer.
Det är ett socioekonomiskt arv svårt att bryta, som riskerar skapa en allt djupare och bredare samhällsklyfta. I dag handlar det inte längre bara om vem som har råd med snyggaste jackan eller sportlovsresan. I dag syns det även i fråga om folkhälsa, studieresultat och arbetskapacitet. Därför behövs Ålandsmodellen som garanterar en aktiv fritid i anslutning till skoldagen.
Så lite som fyra minuter rörelse ökar uppmärksamheten och ett barns kognitiva förmågor. Allra mest för dem med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Rörelse ökar även stresståligheten, vilket gör att kroppen inte reagerar lika mycket på stressande situationer och miljöer.
Våra idrottsföreningar är suveräna på att ha en god självfinansiering, hög andel ideellt arbete och låga lönekostnader. Det ska alltid löna sig att vara duktig, därför måste detta synas i fördelningen av Paf-medel till Ålands Idrott. Paf-medlens storlek är en garanti för att alla ar råd med en aktiv fritid. Åland har nu en egen folkhälsostrategi. Läs mer om den på https://www.regeringen.ax/halsa-omsorg/folkhalsostrategi-aland-2023-2030
John Holmberg (Lib)
