Grundinställningen borde vara ett ärligt lyssnande

I måndagens tidning den 17.11.2025 kunde vi få del av de tre frågor som mest hettade till i kyrkomötet för Finlands evangelisk lutherska kyrka via Ålands lekmannaombud Olof Widén.

Som frikyrkopredikant kunde jag tänka att det där inte angår mig men det var nog en lite för sorglig läsning för att det inte skulle beröra allt Guds folk.

Fråga 1: Vad blir konsekvenserna om en präst viger samkönade?

Fråga 2: Slopande av kyrkoskatten?

Fråga 3: Förbjudande av yoga utövande i kyrkolokalen?

Då två läger möts i ett infekterat klimat borde grundinställningen vara ett ärligt lyssnande och förståelse kring väckelsearv och kärnan i evangeliet i stället för att pressa och pusha fram känsliga förändringar. Annars är risken stor att hela lutherska kyrkan spricker, och går åt två helt olika riktningar.

(Den lösningen skulle inte nödvändigtvis behöva vara helt fel.)

Nu har man delat in sig i två läger, den liberala och den konservativa kyrkan.

En rädsla finns att man tappar nästa generation på grund av oförmåga att förändra kyrkan i takt med samhällets utveckling, vilket många gånger visat sig vara fel, ungdomar söker det genuina framom det urvattnade.

Tänk hur annorlunda allt skulle bli om man skulle pausa dessa frågor nästa möte, för att i stället genuint söka sig ner i Bibelns djupaste rötter och ägna tiden åt att ha en helt annan agenda för samtalen.

De tre punkterna kunde se ut så här:

Fråga 1: Vad lär vi oss av Apostlagärningarnas församlingsbygge, och hur hitta tillbaka dit?

Fråga 2: Vad är lärjungaskap i vår tid?

Fråga 3: Hur kan vi bli andliga fäder och mödrar för de som är nya i tron?

Och som en sista kommentar till texten i artikeln, Aposteln Paulus var i hela sitt utövande vad vi i dag skulle kalla ultrakonservativ.

Bengt Grunér