Trots sina olikheter är kandidaterna förenade i en stark ideologi, säger partiledaren Camilla Gunell.

– Den tar spjärn mot några tydliga saker: Rasism och populism är en värdegrund vi inte accepterar. Den tar också spjärn mot konservatism och stillastående och den är för en professionalisering och modernisering av det åländska samhället.

Barnomsorgsläraren Anu-Riikka Eriksson, Mariehamn, brinner för barn och personal inom barn- och specialomsorgen, och särskilt för både äldre och yngre personer med särskilda behov.

– Jag vill också säkerställa fortbildningen för all personal inom välfärden – förhöja barnomsorgspersonalens och andra medarbetares status och betydelse på Åland.

Alandicas roll

De sakfrågor som ligger Jacob Lavonius, kulturarbetare från Geta, närmast är kultur, folkbildning och det offentliga samtalet. Den enorma kreativa potential som finns på Åland tas långt ifrån tillvara, anser han.

– Mest brännande är kanske att på allvar se över hur Alandica ska kunna bli det levande kulturhus och den åländska nationalscen som det förhoppningsvis en gång var avsett att vara.

Michael Gunell, Mariehamn, jobbar som lärare vid Ålands gymnasium. Som make till Camilla Gunell har han levt indirekt med politiken många år, men aldrig tidigare känt sig manad att ställa upp i ett val.

– Men jag kan inte se mig själv i spegeln om jag nu inte säger ifrån mot intolerans, främlingsfientlighet, ett ifrågasättande av public service-uppdraget och rättsstaten.

Som lärare upplever han att samhället behöver ta bättre hand om sina ungdomar.

– Det finns klasser där mer än hälften har åtgärdsprogram, program som skolpersonalen i dag inte har förutsättningar att följa.

Krävs ökat tempo

Kommunikatören Jessica Sundberg, Mariehamn, intresserar sig för frågor som rör miljö, klimat och hållbar utveckling. Hon säger att Åland måste öka takten och jobba mer med den utvecklings- och hållbarhetsagenda som finns för att lyckas nå målet om att vara hållbart år 2051.

– Jag tycker det offentliga Åland måste gå i bräschen och vara ett föredöme och verkligen ha hållbar utveckling med i alla upphandlingar och annat man gör.

Erica Lindberg, Mariehamn, har en bakgrund som socionom och jobbar i dag som implementeringsrådgivare för en digital tjänst.

– Jag ställer upp för att det behövs fler kvinnor i politiken, men också för att det hörs så många konservativa röster både från lagtinget och i våra grannländer.

Den offentliga sektorn står inför stora utmaningar, bland annat vad gäller personalförsörjning, säger hon.

– Jag vill också lyfta barnperspektivet och att det alltid tas i beaktande.

Finströmaren Daniel Hellsten jobbar som lastbilschaufför och säljare. Han är förtroendeman på sin arbetsplats och vill se rättvisa arbetsförhållanden och att arbetstagare tas på allvar när de försöker göra sina röster hörda.

Som lagtingspolitiker skulle ett av hans fokusområden vara en förbättrad infrastruktur.

– Efter att ha kört i 20 år vet jag hur dåliga vägarna är och hur mycket tid man slösar mellan färjor.

Offentlig förvaltning

Arsim Zekaj, Jomala, har nyligen sagt upp sig från tjänsten som Oasens förbundsdirektör och driver ett eget företag. Att näringslivet ska ha så goda förutsättningar som möjligt är något han vill arbeta för, men också att utveckla de offentliga tjänsterna.

– Våra förvaltningar ligger ganska långt efter närregionerna, och vi lever inte riktigt upp till de förväntningar som finns. Jag tycker att vi inte kommer framåt utan står och stampar. Vi hanterar nu i princip samma frågor som vid valet 2019 och valet före det.

Mariehamnaren Danielle Lindholm arbetar som barnatillsyningsman vid Kommunernas socialtjänst (KST). Att stärka barnrättsperspektivet är av de frågor hon vill driva.

– Jag tänker särskilt på att förlänga läroplikten, så att den även omfattar gymnasiestudier, och på att införa en ungdomsgaranti som säkerställer att alla ungdomar har en sysselsättning.

Alla utom Jacob Lavonius ställer även upp i kommunalvalet. Partiet presenterar fler kandidater i ett senare skede.