Att naturbetesmarker växer igen är ett stort problem för den biologiska mångfalden, menar Ålands producentförbunds vd Sue Holmström.

– Betande djur gör ett enormt arbete för biodiversiteten, och på naturbetena trivs många insekter och kärlväxter. Därför måste det finnas tillräckliga incitament för att sätta sina djur på naturbeten.

Stängsling, underhåll och tillsyn av djuren på ett naturbete kräver mer tid och arbete än på ett åkerbete, säger Sue Holmström.

– Det behöver finnas förståelse för hur dyrt det är och hur mycket som krävs av den dagliga tillsynen. Det är inte som ett åkerbete, där man lätt kan se alla djuren när man kör förbi i traktorn.

Tydligare regelverk

Ålands producentförbund har under det senaste året samarbetat med landskapsregeringen för att ta fram en ny CAP-strategiplan inom ramarna för Ålands landsbygdsutvecklingsprogram. I planen, som innehåller miljö- och investeringsstöd från landskapsregeringen, ingår även naturbeten som en punkt.

Men Sue Holmström tycker att regelverkens tydlighet fortfarande behöver förbättras.

– Vi har poängterat många gånger att det behöver vara lättare för jordbrukarna att göra rätt, det ska inte finnas några frågetecken. Som regelverken har varit formulerade har det inneburit tolkningssvårigheter. Flera bönder har tagit bort sina naturbeten från stödprogrammen eftersom de är rädda att göra fel och behöva betala tillbaka stöden retroaktivt. Där vill vi inte hamna igen.

Är det ett vanligt problem att betande djur tas bort helt från betesmarkerna?

– Ja, eftersom djurgårdarna minskar i antal. När en djurgård försvinner på landsbygden finns det inte alltid någon annan som kan ta vid, om det inte finns andra gårdar i närheten.

Lantbruksinspektör Tina Danielsson på jordbruksbyrån hoppas att andra gårdar ska vara intresserade att ta över när betande djur försvinner från naturbetesmarker.

– Det blir färre djur på Åland samtidigt som den gröna given från EU (program som strävar efter att EU ska bli klimatneutralt till 2050, reds. anm.) strävar efter att betesmarkerna ska öka.

Hon tror det kan vara svårt att hitta bönder i alla de fall där betesdjur plockas bort från markerna.

– Marken växer igen på bara något år när djur försvinner. Jag tror det kan bli svårt att täcka upp allt.