I ledaren ”Ett stödpaket med bieffekter” den 22 juli ger Henrik Herlin sin analys av EU:s coronapaket.Min uppfattning är lite annorlunda än hans.

För det första uppgår summan för stödet – 750 miljarder euro nominellt – bara till fyra procent av EU:s årliga bnp.Än mer underväldigande (med hänvisning till uppmaningens allvar) är att bara 360 miljarder euro (mindre än två procent av EU:s bnp) är i formen av direkt stöd.Som tumregel kräver vilken ekonomi som helst som genomlider en sådan kollaps som eurozonen nu erfar en mångdubbelt större stimulansåtgärd än så.

Vidare är summan i form av lån till större delen knappast mer än en tom gest. De redan mest överskuldsatta EU-länderna (bland vilka finns de som drabbats hårdast av virusets härjningar och alltså mest behöver hjälp) behöver ännu mer skuldsättning lika mycket som de behöver ett skott i pannan. De varken har råd för att betala mer ränta eller hyser vilja att tåla de villkor som kommer att tvingas på låntagarna.

Under de nu rådande omständigheterna inom eurozonen vore de olämpligaste av alla möjliga beslut som de styrande kunde välja de som riskerar orsaka än mer förminskning av konsumenternas inkomster eller företagarnas försäljning.Den allvarligt nedtryckta efterfrågan innebär i bästa fall att det inte anställs ytterligare arbetstagare eller görs mer investering i produktiv kapacitet, och i värsta fall att företag slutar existera.Ju mer läget närmar sig det värsta scenariot, desto djupare och mer långvarig blir depressionen.

Otroligt nog är det dock ett beslut av exakt denna art som politikerna (påhejade av självutnämnda experter i form av statsekonomiska rådgivare och även massmedier) numera håller på och debatterar.Man har uppenbart inte lärt sig någonting alls av erfarenhet eller omfattande dokumenterad historisk forskning.

Förresten tar Herlin upp frågan ”Den säregna konstruktionen – från början en garant för fred, handel och fri rörlighet i ett kulturellt heterogent Europa – blir allt mer lik en federal stat”. Gällande denna aspekt håller jag med, men icke desto mindre kan jag inte motstå frestelsen att påpeka att en liknande uppfattning pådrev Brexit (samt att erinra ÅT:s redaktion att tidningens påstådda ”rapportering” om Brexit såväl som kommentarer på ledarsidan konsekvent grovt förvrängde dess mening och vilseledde läsarkretsen om det).

Min ifrågasättning numera blir: Med hänvisning till att din resa längs vägen till Damaskus exakt speglar min och miljontals av mina landsmäns, vad är i nuet din slutsats, Henrik?Den saknas förstås i ledaren.

Robert Horwood

Eckerö

Ålandstidningens ledarskribent Henrik Herlin svarar:

En så komplex skapelse som EU är hopplöst svår att bilda sig en fullständig uppfattning om, och även om det var möjligt tror jag inte att varken tidningen eller debatten i stort skulle vinna på att jag presenterade min syn på det europeiska projektet som helhet. Så det avstår jag ifrån.

Tanken med ledaren var att problematisera specifikt det senaste stödpaketet. En intressant aspekt som inte fick plats i ledaren är att EU nu kommer att agera på lånemarknaden som en separat entitet, men med alla medlemsländers kreditvärdighet i ryggen. Hur det experimentet utfaller återstår att se.

Runa Lisa Jansson skriver i en insändare att skattemyndigheterna gör allt för många utredningar, skickar onödiga skattebeslut och som en följd av detta har behov av att öka personalen.

De allra flesta finländare och ålänningar tar coronaviruset på mycket stort allvar och följer alla rekommendationer mycket noga, vilket är en fantastiskt fin sak och styrka i vårt samhälle.

”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nya Ålands ledare samma kväll.

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Fler insändare