För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
I anslutning till min föregående insändare om sjukvården vill jag anföra följande: När pengarna inte räcker till allt måste Åland välja vad som ska prioriteras. Stora investeringar i kortrutten måste vägas mot behoven inom sjukvård, utbildning och annan samhällsservice. Det handlar om samma offentliga pengar och om politiska prioriteringar.
Kortruttsprojekten måste omprövas innan ytterligare kostnader uppstår. Stigande kostnader och upphandlingar som inte ger förväntade anbud kräver en ny granskning. Kalkyler är inte verklighet, och beräknade besparingar under femton år är inte pengar i handen. Projektens totala ekonomi, nytta, trafikpåverkan och miljökonsekvenser måste bedömas på nytt.
Miljöaspekten får inte glömmas bort. Breddning och uträtning av vägar samt sprängningar, exempelvis vid Flisö och Hastersboda, innebär ingrepp i miljön. Kortare färjpass innebär inte automatiskt en miljövinst om biltrafiken mellan färjlägen samtidigt ökar, med fler stopp, ombordkörningar och väntetider. Det är hela reskedjans bränsleförbrukning och miljöbelastning som måste bedömas, inte enbart tiden till sjöss.
Det är svårt att förstå hur man å ena sidan vill minska bilkörandet i skärgården och å andra sidan förespråkar en lösning som riskerar att öka biltrafiken på öarna. Om minskad biltrafik är målet måste kortruttens konsekvenser prövas mot det. Annars motsäger åtgärderna själva ambitionen.
Även turismen måste beaktas. För många besökare är sjöresan genom den åländska skärgården en attraktion i sig – en avkopplande njutning efter många timmar bakom ratten på Europas motorvägar. Att kunna slå sig ned ombord, njuta av havet och ta en kopp kaffe är en del av upplevelsen. Täta färjbyten riskerar att förvandla avkopplingen till ett logistiskt pussel. Trafiken ska inte bara föra besökarna framåt, utan också bevara det som gör resan till Åland attraktiv.
Ålandstidningen
Trafiken ska självklart utvecklas och offentliga pengar användas ansvarsfullt. Men stora projekt måste tåla kritisk granskning. När förutsättningarna förändras måste viljan att ompröva besluten finnas.
Därför bör landskapsregeringen omedelbart pausa nya investeringar och upphandlingar inom kortruttsprojekten och låta genomföra en oberoende helhetsgranskning. Den ska redovisa totala investerings- och driftskostnader, realistiska besparingar, konsekvenser för skärgårdstrafiken, miljön och turismen samt möjliga alternativ. Först när granskningen är klar och offentligt presenterad bör lagtinget ta ställning till om projekten ska gå vidare.
Vi har inte råd att låta prestige eller redan nedlagda kostnader styra fortsättningen. Det avgörande måste vara om projekten fortfarande är motiverade när alla konsekvenser vägs in.
När sjukvård, utbildning och andra samhällsfunktioner måste bära besparingar är det rimligt att kräva samma ekonomiska noggrannhet av de stora trafikprojekten.
Om vi inte omprövar projekten medan det ännu är möjligt riskerar vi att fortsätta av bara farten tills det är för sent att vända. Det är just så man passerar en point of no return.
