Båtskären, båtskär, vindkraftverk, vindmöllor, förnyelsebar energi, vindkraft
Foto:

Bild

Mycket på LR:s axlar när vindkraften tar fart

De nyetablerade energibolagen OX2 och Ilmatar spiller ingen tid. I snabb takt går planerna framåt – en fart som det offentliga Åland inte är van vid. En rejäl utmaning är således att vänta landskapsregeringens tjänstemän och politiker på resan mot åländsk havsbaserad vindkraft.

Låt oss börja med att vara tydlig på några punkter. Havsbaserad vindkraft är en enorm möjlighet för Åland och tåget går nu.

Runt om i hela Europa dyker nya projekt upp – i synnerhet i Östersjön. För Östersjön är ett bra område för havsbaserad vindkraft. Generellt sett har en anläggning i Östersjön lägre produktionskostnader än en motsvarande anläggning i Nordsjön och man tror att den tekniska potentialen runt Östersjön de kommande 15 åren uppgår till cirka 50 TWh, enligt svenska statens energimyndighet.
De energibolag som vill etablera sig på Åland gör det för att man ser en möjlighet till en bra affär och bra avkastning för sina aktieägare. Med detta som utgångspunkt har landskapsregeringen en diger uppgift i att parera olika intressen och skapa förutsättningar för olika aktörer.

Det går undan och den senaste tiden har bland annat OX2 berättat om Noatunprojekten som ska ge 8-10 GW runt Åland. Samtidigt berättar man om kommande satsningar på solenergi och vätgas.

Ilmatar, i sin tur, vill även de anlägga en storskalig solpark på Åland och företaget har även beviljats tillstånd att utföra undersökningar på områden för havsbaserade vindkraft på norra Åland.

Det finns ingen orsak att ifrågasätta bolagens intresse i att bygga en långsiktighet i investeringarna genom ett nära samarbete med det lokala samhället. De facto har båda tidigare nämnda bolag på många sätt visat ett genuint intresse av att vara med och betala tillbaka till de samhällen där de etablerar sig.

Det medför dock inte att kommuner och landskapsregeringen kan lägga sig på latsidan och inte aktivt säkerställa ålänningarnas intressen i dessa satsningar. Tvärtom behöver det finnas kunskap på hög nivå hos det offentliga Åland för att parterna tillsammans ska kunna utveckla denna industri och bygga en hållbar lösning för samtliga parter.

I lagtingsdebatten i onsdags lyfte utvecklingsminister Alfons Röblom (HI) att landskapsregeringen har för avsikt att ta in extern kunskap i frågan. Upphandling av olika tjänster ska genomföras och olika experter har redan fått i uppgift att ta fram hur Åland bäst tjänar på havsbaserad vindkraft. För i sig är inte havsbaserad vindkraft någon guldgruva för det lokala samhället. I alla fall om man ska tro den svenska energimyndigheten.

Svenska energimyndighetens analyser visar att det råder stor osäkerhet kring antal arbetstillfällen som uppstår lokalt genom havsbaserad vindkraft. Av de totala antalet arbetstillfällen, som den havsbaserade vindkraften genererar, är 10-30 procent lokala och man räknar med att vindkraftverken under driftsfasen totalt ger 5,65 årsarbeten per MW. Det är dock inte tal om nya årsarbeten utan det är snarare en omställning av arbetskraft från andra områden, vilket å andra sidan kan vara bra på den lokala marknaden då det kan bidra till minskad arbetslöshet. Under förutsättningen att lokala underleverantörer anlitas.

För att satsningarna ska bli lönsamma för det lokala samhället krävs således stora insatser även av landskapsregeringen. Samtidigt är det viktigt att processen är transparent och att det genomförs en samhällsekonomisk analys av de kommande investeringarna. Men det krävs även att landskapsregeringen är både snabbfotad, hanterar frågan juridiskt rätt och utgår från Ålands bästa – ingen lätt uppgift.

På rätt sätt kan alla dessa satsningar bidra till lokal ekonomisk utveckling och tillväxt samt bidra till finansieringen av vår offentliga apparat. Fel utfört kan Åland nyttjas enbart som en naturresurs utan större inverkan på samhället i stort. Den risken finns då landskapet till mångt och mycket saknar kunskap inom området.
Mycket står således på spel i slaget om den åländska vindresursen och mycket krävs av såväl politiker som tjänstemän för att säkerställa att Åland sätts i första hand även om drömmen om en helt ny bransch är mycket lockande och välkommen.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss