Aftonskolan blev droppen som fick bägaren att rinna över för tjänstemännen, men den hårda retoriken i stadens politiska organ har pågått länge. (Bilden är från ett tidigare tillfälle.)
Daniel Eriksson
Aftonskolan blev droppen som fick bägaren att rinna över för tjänstemännen, men den hårda retoriken i stadens politiska organ har pågått länge. (Bilden är från ett tidigare tillfälle.)
Foto: Daniel Eriksson
Foto:

Bild

Det måste bli lite ordning i politiken

Att stadsdirektör Arne Selander valde att läxa upp de folkvalda i Mariehamns stadsfullmäktige är ett bevis för hur illa ställt det är med debatten i det politiska Åland. Det måste bli rättning i debatten.

Stadsfullmäktiges sätt att debattera har blivit ett så pass stort arbetsmiljöproblem för tjänstemännen i staden att stadsdirektör Arne Selander kände sig tvungen att inför fullmäktige läxa upp de folkvalda. ”Jag hoppas att vi kan få till en förbättring och en lösning. Det här är en tydlig markering från vår sida”, sade Selander.

Hans utspel kom efter att de folkvalda förra veckan samlats för en så kallas aftonskola om äldreomsorgen i kommunen. Vid mötet presenterades en delrapport om demenscentret som tjänstemännen i hastig takt arbetat fram. ”Vi gick igenom den noggrant och sedan fick politikerna ställa frågor, och då möttes vi av en väldig kritik från ett antal deltagare. Det var jättetråkigt och framför allt förstod vi inte varför vi blev kritiserade”, beskrev Arne Selander mötet.
Såväl Arne Selander som fullmäktiges ordförande Johan Ehn (MSÅ) konstaterade också att detta inte var första gången det fanns anledning att anmärka på tonen i debatten i stadsfullmäktige, och Ehn sade att han nu kommer att ta diskussionen vidare med gruppledarna.

Det är naturligtvis mycket illa att tjänstemännen i staden upplever att man inte har ett gott klimat för samarbete med delar av stadsfullmäktige, men det kommer knappast heller som någon överraskning. Snarare var aftonskolan droppen som fick en irriterad tjänstemannabägare att rinna över.

I flera år har det förts diskussioner om maktförhållandet mellan fullmäktige och tjänstemannakåren. För några år sedan skrevs regelverket om för att förtydliga vad som skulle göras av vem, och framför allt vem som hade beslutandemakt över vilka frågor. Men det dröjde inte länge innan det började skava i förhållandet mellan politikerna och tjänstemännen när grupperingar i fullmäktige ansåg att, framför allt, dåvarande stadsdirektören Barbara Heinonen, fått för stor makt.
Möten hölls om ändringar i stadgorna, och till och med om att byta ut Heinonen i förtid. Det myckna snacket ledde dock till ganska lite verkstad, och kanske är det fortfarande den skon som skaver hos vissa i fullmäktige. Kanske är det bara maktspel, kanske handlar det om personliga motsättningar. Vem vet?

Hur som helst är det illa för staden att det uppstått en så offentlig konflikt mellan folkvalda och tjänstemän. Samtidigt är det ett sundhetstecken att stadsdirektören vågar, vill och kan ta ordet inför fullmäktige och där sätta ned foten.

Från tid till annan har stadspolitiken, i flertalet av dessa organ, legat på sandlådenivå. Persongräl har stått i vägen för utveckling, maktkamper har skapat stagnation.
Men nu har dessa problem alltså eskalerat till rena påhopp på tjänstemän. Det är under all kritik.
Tjänstemän har till uppgift att uppfylla de mål som de folkvalda fastställer, men i det ligger också att det måste finnas tydlighet i vem som gör vad. I Mariehamn har, alldeles uppenbart, den tydligheten gått förlorad. Ett fullmäktige ska inte bli allt för operativt i sitt arbete, det åligger nämnder och, framför allt, tjänstemän.
Självfallet kan politikerna komma med invändningar, men då ska de levereras med tillbörlig respekt. Långt ifrån alltid är så fallet i stadsfullmäktige.

Att tonen i det politiska samtalet hårdnat sägs ofta vara en effekt av sociala medier, av att anonyma personer kan sitta bakom en dator och slänga ur sig vad som helst. Det är sant, men bara en delförklaring.

De flesta av oss som nära följt den åländska politiken i ett antal år har också kunnat konstatera att det finns politiker, ofta rutinerade, som har ett mindre trevligt sätt att förhålla sig till sina kollegor. Det kan handla om att högljutt kommentera andras anföranden när de hålls, att nedvärdera andra politiker eller att använda sig av andra härskartekniker för att trycka ned yngre representanter. Det har varit frekvent förekommande i såväl stadsfullmäktige som i lagtinget.
Nu har det alltså eskalerat till påhopp på tjänstemannakåren så till den grad att stadsdirektören kändes sig av nöd tvungen att agera.
Det måste bli en väckarklocka för politikerna. Varken tjänstemännen, de politiker som håller sig till allmänt folkvett eller väljarna förtjänar folkvalda som beter sig som flåbusar.

Jonas Bladh

tel: 266 38

Hittat fel i texten? Skriv till oss