”Jag har aldrig levt i ett mer bilburet samhälle än Åland”, sade landskapsläkare Knut Lönnroth när landskapets motionskampanj ”Heja” lanserades för några veckor sedan. Ålänningar har tydligen gott sittfläsk, bara en av tre vuxna rör på sig tillräckligt och inte heller barn och unga når upp till rekommendationerna. Vi tillhör en del av världen där befolkningen tillbringar den största delen av sin vakna tid sittande eller liggande. Aldrig i historien har människor rört på sig så lite som nu. Samtidigt är hetsen kring träning större än någonsin, men tyvärr räcker den där timmen på gymmet eller i löpspåret inte för att kompensera för all den tid vi sitter stilla.
Konsekvenserna av det bekväma, stillasittande samhälle vi skapat är välkända. Det leder till välfärdssjukdomar som hjärtkärlsjukdom, diabetes-typ-2, cancer, demens, olika former av värk och psykisk ohälsa. Stillasittandet är inte den enda förklaringen bakom dessa problem – men en starkt bidragande orsak.
Fysisk inaktivitet leder inte bara till personligt lidande utan också till betydande kostnader för samhället genom sjukvård, sjukfrånvaro och försämrad produktivitet. Enligt en studie i Finland uppgår kostnaderna för bristande fysisk aktivitet och stillasittande till 4,7 miljarder euro årligen.
Forskningens budskap är glasklart: Fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i många av de vanligaste folksjukdomarna. Dessutom har träningens positiva effekt visat sig vara lika god som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression.
De flesta värdesätter hälsa som det viktigaste i livet. I dag råder det ingen brist på kunskap om vikten av fysisk aktivitet eller fördelarna med att röra på sig dagligen. Trots detta går utvecklingen åt fel håll.
Kan den glada ”Heja”-kampanjen vara lösningen som får ålänningarna att resa sig ur soffan? På Ålandstidningens Facebooksida framförde läsare sina åsikter:
”Mycket bra initiativ. Personligen tror jag ändå att det behövs mer än bara information. Någon typ av subventioner, lägre premier på försäkringar eller annat lockande skulle säkert ge resultat”.
”Friskvårdsbidrag till alla invånare skulle nog vara till stor hjälp för många samt leda till mindre sjukvårdsbehov”.
”Jag har väldigt svårt att tro att bekymret är att folk inte vet att de borde röra på sig, så en informationskampanj känns som en tveksam väg framåt”.
Det är naturligtvis viktigt att informera och sprida kunskap om en hälsosam livsstil för att förebygga sjukdomar. En stor utmaning är klyftan i befolkningen mellan aktiva och inaktiva, och risken är att landskapet inte når alla med informationen. Kampanjen behöver kompletteras med riktade insatser, och grupper som rör sig mindre kan behöva lägre trösklar och bättre möjligheter till fysisk aktivitet i vardagen jämfört med de som är mer aktiva.
”Det är inte svårt, det är bara jobbigt”, sade Ing-Marie Wieselgren, tidigare samordnare för psykisk hälsa vid Sveriges kommuner och regioner, om vikten av att skapa ett samhälle som främjar fysisk aktivitet.
Att förbättra folkhälsan är ett långsiktigt och komplext arbete, och det ska påpekas att informationskampanjen bara är en del av hela folkhälsostrategin för Åland 2023-2030.
Men vill man verkligen skapa ett paradigmskifte räcker det inte med att bara informera om fördelarna med en aktiv livsstil. Att främja fysisk aktivitet på bred front förutsätter hög politisk prioritet och konkreta åtgärder, som ekonomiska incitament.
Satsningar på att skapa bättre förutsättningar för invånarna att vara fysiskt aktiva borde ses som investeringar, snarare än kostnader. Att satsa resurser på folkhälsan gynnar hela samhället genom minskad sjukdomsbörda och ökad livskvalitet.
Linda Blix
tel: 26 637
