Foto:

Digitalisera mera

Digitalisering ger stora möjligheter för det offentliga Åland att ta sig an pandemins negativa effekter. Men efter år av diskussion och få konkreta åtgärder halkar Åland efter.

Det är mycket troligt att det offentliga Åland står inför stora inbesparingar. Med ett underskott på närmare 50 miljoner euro skulle allt annat vara överraskande. Men även om stora inbesparingar är att vänta måste insatserna genomföras inom rätt områden och investeringar måste initieras för att möjliggöra kommande inbesparingar.

När lagtinget tidigare i veckan debatterade liberalernas motion om automatiserat beslutsfattande så mottogs motionen försiktigt positivt av näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) och diskussionen utvecklades till att omfatta behovet av digitalisering i stort.

I diskussionen kring digitalisering påpekade näringsministern att man först måste bli klar med grunden innan man kan påbörja digitaliseringen av verksamheter.

I sak har näringsministern rätt – för en digitalisering blir aldrig bättre än den process man digitaliserar. Därutöver ställer den delade behörigheten mellan Åland och Finland många gånger till det när det kommer till digitalisering av offentlig verksamhet på Åland. System ska kopplas ihop, oklarheter i lagstiftningen uppstår och språkförbistringar är vanliga. Men med det i beaktande är det ändå skrämmande att åländska myndigheter fortfarande jobbar med grunderna för digitalisering – i synnerhet när behoven av digitalisering accelererar. Och samtidigt saknas dessutom en fastslagen handlingsplan för hur vi ska nå en mer digitaliserad verklighet.

Det offentliga Åland har i snart 20 år jobbat med digitaliseringen av sin verksamhet – att vi då i dag fortfarande pratar om att vi jobbar med grunden är minst sagt förvånande.

Digitaliseringen är, om än en kostsam sådan, en investering som kan hjälpa Åland på flera fronter. Pandemins negativa effekter kunde mildras och Åland kunde ligga i framkant. Istället glider vi för varje dag efter närliggande regioner. Det påverkar vår möjlighet till tillväxt, men även det åländska samhällets framtida möjligheter till att vara en attraktiv bostadsort och en attraktiv etableringsort.

Om Åland ska klara av de utmaningar vi står inför måste vi digitalisera mera. En välgenomförd digitalisering medför högre produktivitet och öppnar dessutom upp det offentliga.

En digitalisering kan dessutom leda till ökade affärer för åländska företag på hemmaplan, men även utanför Åland. Ta Consilia Solutions Ab som ett gott exempel.

För cirka fyra år sedan byggde företaget ett system åt ÅHS för integrering av suomi.fi_tjänster. Tjänsten utvecklades och det har resulterat i att Consilia Solutions Ab fått en rad finländska myndigheter som kunder. Digitaliseringen medför med andra ord att nya jobb uppstår och det i sin tur ger åländska skatteintäkter. Således finns många vinnare på en sådan resa.

Digitaliseringsprocessen, för det offentliga Åland, måste intensifieras – för vinsterna är många.

Effektivisering, skalfördelar och samordning – allt får du om du jobbar medvetet med digitalisering. Landskapet Åland har därmed allt att vinna på att jobba mer med dessa frågor. Men tyvärr är bilden av det offentliga Ålands digitaliserings för tillfället otydlig. Parallella organisationer byggs upp och ÅDA, som ska utgöra en viktig kugge i digitaliseringen, brottas med en fallande ekonomi. Ägarskapet blir otydligt och de digitala beställningarna är få. Vi ska hoppas att en ändring är på kommande. För digitaliseringen är en stor möjlighet inte bara för det offentlig Åland utan för hela Åland.

Hittat fel i texten? Skriv till oss