Foto:

Vart är vi på väg, EU?

För ett par år sedan presenterade Frankrikes president Emmanuel Macron sin vision om att stöpa om hela EU-projektet i grunden. Det var enligt honom dags att återigen inleda diskussioner kring hur vi egentligen vill att vårt EU-samarbete ska se ut. Efter många om och men tog till sist EU:s olika institutioner upp den här bollen och resultatet är en konferens om Europas framtid som nu officiellt har inletts.

I stora drag är det tänkt att allt från medborgare till organisationer till politiker under den närmaste tiden ska få möjlighet att säga sitt om hur de ser på framtiden för EU. Det ska ordnas olika evenemang runt om i EU och det ska finnas digitala plattformar där alla kan föra fram sina idéer. Dessa tankar ska sedan tas upp till diskussion och under ledning av EU-institutionernas presidenter ska en ny plan för hur EU ska utvecklas tas fram. Visionen är alltså att alla medborgare ska få möjligheten att tycka till om EU:s framtid.

Det är i sig lovvärt men jag är rädd att det blir svårt att genomföra i praktiken. De flesta människor har annat för sig än att fundera kring hur EU:s grundfördrag egentligen ska se ut och därför kommer det antagligen sist och slutligen bli ett arbete som främst politiker och intresseorganisationer kommer vara engagerade i.

Oavsett är det här är inget litet projekt, tvärtom. Tidigare försök att till exempel skriva om EU:s grundfördrag har visat sig oerhört svåra och det finns väl i ärlighetens namn inte jättemycket som tyder på att det skulle vara lättare just nu. Samtidigt så ska man aldrig räkna bort den här typen av initiativ. Det finns starka krafter i Bryssel och i medlemsstaterna som kommer göra allt de kan för att försöka se till att konferensen faktiskt leder till förändring.

För åländsk del är de här diskussionerna om ett förändrat EU både en utmaning och en möjlighet. Å ena sidan är det viktigt att förstå att mycket kommer att handla om hur EU-samarbetet ska fördjupas. Om det sker utan att autonomier som Åland kompenseras med ett ökat inflytande så riskerar vi en försvagning av självstyrelsen. Å andra sidan är det klart att konferensen också är en möjlighet att förändra sådant som inte fungerar speciellt bra idag. En förnyad diskussion om flernivåstyre, subsidiaritetsprincipen eller regioner roll i EU:s beslutsfattande kunde till exempel vara väldigt viktigt för Åland. Som en liten bubblare finns också frågan om EU:s framtida vallag på agendan. Om man går in för ett nytt valsystem för EU-valen så har vi en ny möjlighet att påminna Finland om att de ännu inte uppfyllt löftet att ge Åland den parlamentsplats som vi har rätt till.

Vad den här konferensen sist och slutligen kommer leda till är alltså svårt att säga i dag, men vi har all anledning att följa med och försöka påverka hur den utvecklas.

Anton Nilsson

Första ersättare till Europaparlamentet

Hittat fel i texten? Skriv till oss