Angående intresset för vindkraft torsdag den 4 augusti. Det har varit onormalt tyst från Alfons Röblom sen han fick några insändare emot sig i juli angående vindkraften. Vore det inte dags som journalist att be Alfons Röblom förklara för befolkningen huruvida vi som skattebetalare kommer få stå för del av notan eller ej angående vindkraftverken? Folk vill ha fakta istället för rena ”killgissningar” som Alfons fabricerade vilt med.
Blir Åland enbart utnyttjade av utländska större aktörer eller vad finns i dealen för Åland i helhet? Anmärkningsvärt är att fortfarande ingen journalist ens frågat om Alfons tänkt bemöta den kritik han fått mot sig?
Att oljebolagen lobbar dagligen för vindkraft är inget nytt och konstigt. Det finns mycket fakta att finna på att det är relativt låg procent el som produceras av just vindkraft under ett år, en källa är www.ekonomifakta.se.
Resten av produktionen sker i form av kärnkraft och vattenkraft vilket då i sin tur gynnar oljebolagen sist och slutligen, även vid uppbyggnaden av alla vindkraftverk rullar pengarna oljebolagens väg.
Enligt Linus Dolke på Mariehamns energi så säger han måndagen den 8 augusti att om man köper elterminer för december i dag, kostar en kWh 34,8 cent mot förra året i december då spot priset på en kWh kostade 17,57 cent?
Om det nu är så att vindkraften står för endast cirka 30 procent av elförsörjningen under ett år samtidigt som elpriserna verkar stiga med 100 procent plus/minus, så vore det fint om Alfons kan svara på hur det hela ska gå ihop.
Kolkraftverken ligger nog redan på tomgång för uppstart vilket även Dolke nämnde och det vore i sin tur en rejäl push back och katastrof för miljön.
Dolke nämner även att det finns fler faktorer än enbart kriget i Ukraina att elen är dyr. Norsk vattenkraft är en faktor speciellt nu när det har varit dåligt med nederbörd och lite vind i Norge samtidigt som kärnkraften håller på och monteras ned.
All heder till Linus Dolke på Mariehamns energi som påpekar att ”folk behöver bli förvarnade”. Tror fler än jag anser att dåligt utforskade och framstressade projekt som ingen har forskat i hela vägen ut brukar sluta i ett sidospår och ska i alla fall inte behöva tynga skattebetalarnas rygg.
Kanske kan vara värt att framföra hur mycket förorening ett enda fundament till fullt färdig vindmölla för med sig från byggnation och under sitt 25 år långa liv, i form av slitage, service och servicefartyg/fordon som spyr ut avgaser till och från vindmöllorna samt alla fågelarter som dör. Varje vindmölla i obygden kräver en väg som i sin tur byggs av fossildrivna fordon.
En annan aspekt är att ett vindkraftverk kräver lång tid innan det är betalt med en livslängd på max 25 år (olika svar från olika aktörer). Vem tar hand om de uttjänade skeletten för återvinning som blir ståendes överallt i våra farvatten och på land då de gjort sitt? På svenska sidan är det ett avtal mellan markägaren och aktören men hur är det här, det skulle vara intressant att veta?
Läser på Ilmatars sida att glasfiber klassas som besvärligt avfall och att en tillverkare av vindkraftsblad redan lyckat återvinna 285 blad under 2021. Har återvinningen utförts av eldrift eller fossilt bränsle och vad det blir av den redan uttjänta glasfibern, bränns den upp eller tas till vara och till vad i så fall? Glasfiber är ett illa material att ta hand om, så är det bara.
Kanske dags att Alfons kliver fram och framför lite mer klara fakta på det han en gång lagt fram.
Jens Boeving
