I måndagens debatt i lagtinget debatterades elhybridfärjan. Moderatledare Wille Valve för där fram i hans tycke ”en viktig poäng”. Denna ”viktiga poäng” går ut på att en dieselfärja från 2012 med 15 års drift skulle kosta 57 miljoner euro på linjen Hummelvik – Torsholma (norra linjen) medan elhybriden endast skulle kosta 67 miljoner euro på 15 år på mellan Svinö – Mellanholm.
Det går dock inte att jämföra två totalt olika linjer med varandra på detta vis då det råder helt olika förutsättningar mellan dessa två linjer. Betraktas dagens kostnader för Föglölinjen respektive norra linjen syns skillnaden tydligt. Föglölinjen kostar i dag, exklusive avskrivningar, drygt två miljoner euro per år medan norra linjen kostar nästan tre miljoner euro per år.
Valve fortsätter med att föra fram uppgifter om att elhybriden skulle ha kostat 67 miljoner euro fördelat på 15 år, 4,5 miljoner euro per år, samt att vi hade fått köpa färjan för 5 miljoner därefter. Det är enbart sant om inflationen i samhället i teorin skulle ha varit 0 i 15 års tid, vilket varje människa som förstår begreppet aldrig skulle hävda är realistiskt.
Varje år skulle både köpet av färjan och den årliga avgiften indexjusteras. På 15 år blir det väldigt mycket pengar. Om vi antar en 5 procents indexjustering per år i genomsnitt på avtalet, vilket inte är orimligt särskilt med tanke på de senaste årens inflation, skulle det sista året av driften ha kostat nio miljoner euro medan utköpet hade gått loss på tio miljoner euro. Cirka nio miljoner är förresten samma summa som vi hade fått betala innan den ens hade gått att ta i trafik. Till det kommer elkostnader i stora mått då all el över 40 euro/MW skulle betalas av landskapet. Och nej man kan inte köra på bunker om det är billigare då det är reglerat i avtalet.
Brister i dessa grundläggande fakta om avtalet som helhet som har framförts i offentligheten är dock inte Valve ensam om då han får stöd av lantrådet Katrin Sjögren (Lib). Nå vi lämnar detta därhän med att konstatera att två av tre partier som var med och ingick avtalet fortfarande inte i dag är bekanta med de ekonomiska konsekvenser denna färja hade fått för landskapet Åland.
En intressant parentes i det hela är att när vi för ett par år sedan utredde ett tunnelbygge ställdes vi inför frågan om vad vi skulle jämföra tunnelns kostnader med. Valet stod mellan antingen elhybridavtalet eller befintlig trafik + nyinvesteringar. Vi valde att jämföra med befintlig trafik.
En jämförelse med elhybriden hade inneburit att en tunnel vore lönsam ekonomiskt. Vårt val grundande sig i att det är orimligt att jämföra ett extremt dyrt projekt med ett ännu dyrare projekt. Ett av dessa alternativ kommer alltid att verka förmånlig ur ett sådant perspektiv men bägge kan ändå vara orealistiska sett till totalkostnaden. Det tjänar dock som ett praktiskt exempel på hur dyr elhybriden faktiskt var. Tunneln var med andra ord billigare än elhybriden.
Hur som helst åter till debatten. Vi har trots allt kvar en partiledare som var med och skaffade elhybriden till Åland. Följande är ett citat från infrastrukturminister Camilla Gunell (S) från debatten i måndags den 12 februari 2024: ”Den här färjan elhybriden. Stålpriserna ha gått upp så mycket. Man kunde till och med ha sålt den om man trott att den skulle ha stått på landbacken i åratal.”
Detta uttalande visar med all tydlighet att vår infrastrukturminister inte har förstått ens grunderna i vad avtalet innebär. Elhybriden var en inhyrd färja, det köptes inte en färja överhuvudtaget och vi kan förstås inte sälja något vi inte har köpt.
Christian Wikström (Ob)
