Frågan om fyrverkerier berör många arter, inte bara hundar. Dels genom direkt påverkan på stressnivåer och beteende via olika sinnen, dels på hälsan genom miljöpåverkan, som för all del är mindre än för 100 år sedan, men ännu finns. Privat användning av fyrverkerier orsakar även skador på människor varje år.
Hur olika arter reagerar på ljud beror på kvaliteten av ljudet, som tonhöjd, ljudstyrka och plötslighet, artens frekvensomfång, individens egenskaper såsom ålder, fysiskt tillstånd, tidigare erfarenhet samt ljudets förutsägbarhet (jämför med åska). I bästa fall habitueras djuren med ljudet, men det kan lätt gå även andra vägen – att de blir mer och mer känsliga för ljud. Detta kan ske efter en enda smäll, men ibland också helt utan, i vilken ålder som helst.
Många hundar kan skottränas. Så småningom blir skotten kopplade till jakten, som för många raser är en starkt belönande aktivitet. Fyrverkerier däremot hör inte ihop med något roligt för djur. De är i dagens läge också helt omöjliga att förutse då vi utsätts för oregelbundet smällande under flera dagars tid.
Ett stort problem med just smällar är att djuren så lätt reagerar med panik på dem. Då kan de fly blint genom stängslar och staket, slita sig från kopplen, skada både sig själva och andra samt gå vilse. Inte så roligt om det är en 600 kilos häst eller flera kor som hamnar utanför hemmet på detta vis.
Rädsla, oavsett om man är bara ”måttligt” rädd eller i total panik, betyder stress och är ett välbefinnandeproblem för både husdjur och boskap. Den tar också värdefull energi från vilda djur som inte har råd att slösa med den på vintern.
Rädslor hos hundar och många andra djur sprider sig både lätt och snabbt. Plötsligt kan man ha en hund eller häst som inte bara skräms av de flesta ljud, men också av till exempel gatubelysning och pannlampor. Eller allt som luktar ens lite bränt. Rehabiliteringen tar tid, tålamod och pengar, ofta kräver det samarbete med både veterinär och beteendekunnig tränare. Återfall är vanliga.
Det är inte alldeles lätt att forska om djurens reaktioner på olika ljud, särskilt inte ute i det vilda, men arbetet pågår runt om i världen. Det som hittills kommit fram tyder starkt på att både plötsliga, höga ljud och mer kontinuerliga bakgrundsljud är allt annat än problemfria för såväl människor och sällskapsdjur som för boskap och vilda arter. Den kunskapen som vi redan har borde räcka till att få oss att tänka om. Tänka bättre. Särskilt kring privat användning av fyrverkerier.
Katja Koskinen, djurtränare
