Efter att ha läst fiskodlarföreningens varning till landskapsregeringen (LR) i Ålandstidningen den 3.12.2023, vill vi bara reda ut några saker.

Det är positivt att läsa att man inte förnekar att miljöpåverkan är ett stort problem för havsbaserad fiskodling. Sen faller man tillbaka på den gamla vanliga refrängen där man försöker rimma regleringar med konkurs. Problemet är att det är svårt att få till det rimmet då man på denna punkt kan titta på data. Den havsbaserade fiskodlingen på Åland gjorde vinster på över 11 miljoner euro bara under förra året. Nu är vi inga ekonomer men det verkar som att faran för att LR ska införa regleringar för att skydda åländskt vatten mer handlar om girighet och inte en oro för konkurs.

Rosita Broström påpekar också att vi suttit på kammaren och räknat och att vi borde kontaktat fiskodlarföreningen om vi faktiskt var intresserade av att utveckla något. Anledningen till att vi skickade vår skrivelse direkt till LR och lämnade fiskodlarföreningen utanför, beror på att vi tycker att det är just LR som ska besluta om dessa saker och inte fiskodlarna själva. Varför?

Jo, för att provtagningar av botten kommer att ge data på den havsbaserade fiskodlingens miljöpåverkan. Det är just den saknade pusselbiten som LR aldrig har haft tillgång till. Provtagningarna skulle ge korrekt data att ta ställning till så att man kan sluta ta beslut i blindo i frågor som rör fiskodlingen och vattenlagen.
På Åland finns det inte en jordbrukare på land som kan neka ÅMHM att ta prover, så varför ska en fiskodlare inte kunna följa samma regler? Det kan inte vara problematiskt att låta en tredje part ta bottenprover under och i anslutning till fiskodlingar, så länge man inte är rädd för resultatet.

Det torde vara för de flesta klart vid det här laget att en omställning behöver ske när det kommer till hur fiskprodukter framställs. Enligt oss bör det cirkulära tänkandet genomsyra sättet hur man lägger upp framtidens fiskodling, som enligt oss kommer ske på land. Här ser vi insamling av slam från fiskodlingar till havs som en mycket god början. Det är inte lönsamt på sikt att låta det näringsrika slammet åka rakt ut i havet. Slammet behöver ses som en resurs och inte som avfall som man vill bli av med på enklast (och billigaste) möjliga vis. Vi förväntar oss inte att denna omställning sker över en natt, utan det är en sak som behöver byggas upp stegvist.
Fördelen här på Åland är att vi kan jobba på olika plan med frågan. Vi har till exempel en landbaserad fiskodling som producerar slam som nu bara går till kompostering. Här har vi en färdig, lokalt framtagen råvara vars optimala förädling kan börja utredas genast. Havsbaserad fiskodling i öppna kassar har vi heller ingen brist på, så går att testa förutsättningarna för insamling av slammet på redan befintliga odlingsplatser. Visserligen saknar vi delar av den kunskap som behövs om man skall få hela fiskodlingen att bli cirkulär men genom samarbeten, som fiskodlarföreningen också lyfter fram, kan man nå bättre resultat. Varför inte göra Åland som ett pilotområde där man på olika plan jobbar med att göra fiskodlingen både cirkulär och klimatvänlig, för att på så sätt säkerställa att vi även i framtiden kan ha fiskodling på Åland?
Med detta vill vi återigen uppmana berörda myndigheter på Åland att:
• Påbörja omgående provtagning och dokumentering av botten under aktiva havsbaserade fiskodlingar för att få en bättre bild över de havsbaserade fiskodlingarnas klimatpåverkan. Den så kallade utspädningseffekten behöver också tas i beaktande så att klimatpåverkan från slam som inte genast sedimenterar fås med i uträkningarna.
• Besluta om kraftig sänkning av utsläpp från havsbaserad fiskodling
• Utreda fiskslammets potentiella cirkulära användningsområden på Åland
Thomas Saurén och Tony Cederberg