Åland behöver ingen klimatlag. Det är det oväntade budskapet från liberalerna och socialdemokraterna efter förra veckans budgetdebatt. Vi menar däremot att en klimatlag är avgörande för att stärka den strategiska styrningen mot ett fossilfritt Åland, av framför allt tre skäl.
1. Existerande mål är otillräckliga
EU:s nya, bindande reduktionsmål är inte tillräckligt. Om alla skulle göra som EU, att minska utsläppen med 55 procent till 2030 sett till 1990 års utsläppsnivå, skulle vi ha en 2-gradig uppvärmning enligt Climate Action Tracker.
Enligt Ålands energi- och klimatstrategi ska utsläppen minska med 60 procent 2030 jämfört med 2005. Det här målet har dock aldrig analyserats utifrån Parisavtalets 1,5-gradersmål. Dessutom anges inte vilket år Åland ska vara helt klimatneutralt. Finland har satt målet att nå klimatneutralitet 2035 enligt forskningens rekommendationer. I sitt förslag till klimatlag anges också mål om netto-negativitet.
Glasgows klimatpakt uppmanar världens länder att under 2022 uppdatera sina klimatmål enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål. Åland ska självklart också ta uppmaningen på allvar.
2. Åland har en lös styrning
Den åländska energi- och klimatstrategin innehåller inte några handlingsplaner på varken kort eller lång sikt. Däremot finns en samling rekommendationer, dock ej tidsatta eller tillräckligt specificerade. Det finns inte heller någon analys om huruvida rekommendationerna är tillräckliga för att uppnå målsättningarna eller inte.
Så löst kan vi inte ha det. En klimatlag ska förpliktiga till ett strategiskt arbete och fördela behovet av utsläppsminskning rättvist mellan sektorer genom handlingsplaner. Ett vanligt sätt att göra det på är att ta fram utsläppsbudgetar som delas upp i etapper med utsläppstak för alla samhällssektorer. Detta gör omställningen planenlig, förutsägbar och långsiktig. Det gör också att klimatarbetet görs effektivare.
3. Klimatarbetet kommer när allt annat är gjort
Det finns i dag ingen lagstadgad skyldighet att utarbeta energi- och klimatstrategier eller planeringsverktyg för att förverkliga dem. Det är upp till regeringarna att ändra strategins innehåll om det inte passar, eller inte genomföra åtgärderna som målsättningarna skulle kräva. Vi behöver också ett ökat mått av ansvarsutkrävande för att det ska svida att inte arbeta för klimatet. Lagtingets roll bör därför stärkas i styrningen av klimatpolitiken.
Självklart ska Åland ha en klimatlag. En klimatlag gör att omställningen tas på allvar på ett helt annat sätt. Det här är att höja statusen på klimatpolitiken och inte göra det som en bisak när all annan politik är formulerad. All annan politik behöver nu förhålla sig till klimatlagen.
Det är bättre att vi fattar besluten själva än överlåter åt Helsingfors eller Bryssel att styra upp det åt oss. Klimatpolitiken är en självstyrelsepolitiskt viktig fråga.
Simon Holmström
Annette Bergbo
