Foto:

Aktieemission behövs för att utveckla rederierna

På senare tid har det skrivits mycket om färjsjöfarten i massmedia, och jag vill ge några kommentarer.

Att färjrederierna åter redovisar gröna siffror gällande passagerarantalet och ekonomin är glädjande.

Det visar att finska statens och Traficoms räddningsåtgärd för sjöfarten under pandemin verkligen lyckats. Nya miljövänliga färjor är på kommande och på Vasa-Umeålinjen har världens miljövänligaste färja börjat trafikera. I den åländska skärgårdstrafiken verkar det inte finnas något nytänkande vad gäller miljövänliga färjor, man planerar att köpa begagnat tonnage från Norge, och kommer det nya aktörer till trafiken är deras färjor vanligen ett halvsekel gamla. Godstransporten till och från Åland sker även det till största delen med ett femtio år gammalt fartyg. Samtliga saknar någon form av avgasrening.

Jag läste även haverirapporten från Amorellas senaste grundstötning, det är skrämmande att det tekniska underhållet av fartyget var bristfälligt och kommunikationen på fartyget likaså. Att det med dagens goda kommunikationsmedel tar över trettio minuter att mobilisera sjöräddningsenheterna är också under all kritik. Vi hoppas på bot och bättring.

Det har även debatterats om hur framtiden för sjöfarten kommer att vara, det är svårt att sia om eller?

Bland kaffetanterna på Torggatans kaféer finns det gott om personer som vet hur ett fartyg och ett rederi ska skötas och utvecklas, denna kunskapsbank borde rådlösa rederitjänstemän använda sig av.

Rederi Tallink har haft en lyckad aktieemission och fått in mycket friskt kapital till bolaget. De åländska rederierna borde nog göra likadant nu när bankernas sparkonton under pandemin överfyllts. Jag tror nog att våra sparare och aktieägare är villiga att öka sitt innehav och att se till att rederierna utvecklas.

Att det till Åbo-Stockholm-linjen snart kommer ett nytt riktigt miljövänligt LNG-drivet fartyg är mycket bra. Till Nådendal-Kapellskär är också nya fartyg på kommande, men där använder man inte, vad jag hört, sig av ett sådant bränsle, utan man ska bunkra olja med hög svavelhalt, svavlet tvättas sedan bort från avgaserna med havsvatten som pumpas överbord. Forskare är mycket oroliga för denna teknik, då det svavelhaltiga reningsvattnet är ett hot mot växter och djur. Detta bör nog miljöorganisationerna reagera mot.

Elof West

Hittat fel i texten? Skriv till oss