Finland och Sverige blir snart fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen Nato. Vilka blir konsekvenserna? Först en kort repetition.
Nato är en mellanstatlig försvarsallians mellan nu 30, snart 32 stater vars syfte är att säkerställa fred och säkerhet i medlemsländerna. Det nordatlantiska fördraget undertecknades 4 april 1949 och trädde i kraft 24 augusti samma år. Alliansen bildades av följande 12 länder: USA, Belgien, Danmark, Frankrike, Island. Italien Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien. Grunderna för alliansen fastställs i fördragets inledning, som stipulerar att alliansen ska verka i enlighet med FN-stadgan och demokratiska värderingar samt dess 14 artiklar. Kärnan i fördraget är artikel fem som anger ramarna för den ömsesidiga försvarsgarantin enligt vilken ett angrepp på ett medlemsland innebär ett angrepp på hela alliansen.
Artikel fem har fungerat; inget medlemsland har utsatts för angrepp.
Nato har inte egna styrkor. Om artikel fem aktiveras, mobiliserar Natos högkvarter nödvändiga trupper från medlemsländerna.
Vad fick Finlands och Sveriges riksdagar att med förkrossande majoritet ansöka om medlemskap i Nato? Orsakerna är flera, men jag nämner endast tre:
Den 1.12 2021 höll Rysslands president Vladimir Putin ett tal där han krävde garantier för att Nato inte utvidgar sig österut. Talet betraktades med rätta som ett krav på återgång till ”intressesfärspolitiken” och skulle innebära att dörrarna till medlemskap för Finland och Sverige skulle stängas.
1.2 2022 sände utrikesminister Lavrov ett brev till EU- och Nato-länderna där han krävde säkerhetsgarantier för Ryssland.
24.2 2022 anfaller Ryssland Ukraina.
Vilka blir konsekvenserna av ett finskt och svenskt Nato-medlemskap? Den säkerhetspolitiska miljön förstärks, både i Finland och Sverige samtidigt som våra länder förstärker säkerheten i Nato. Vi är producenter av säkerhet, inte konsumenter. Vi får ett Norden-Nato, ett arktiskt Nato, ett Östersjö-Nato och en Nato-gräns mot Ryssland med det skydd mot angrepp artikel fem ger.
Vad innebär medlemskapet för det nordiska försvarssamarbetet, NORDEFCO? Då alla nordiska länder blir fullvärdiga medlemmar kommer samarbetet att fördjupas och det nordiska fotavtrycket i Nato att stärkas. De begränsningar som artikel fem har inneburit för samarbetet försvinner. Alla nordiska länder deltar och påverkar Nato:s försvarsplanering och får tillgång till livsviktig underrättelseinformation. Den militära övningsverksamheten kan ske utan begränsningar. Både Finland och Sverige sitter vid alla de bord där besluten fattas och deltar fullt ut i beredningen av dem.
Också det nordiska försvarssamarbetet i EU kommer att utökas efter att Danmark nu avstått från sina förbehåll gällande försvarsfrågor.
För Finland innebär medlemskapet att de sista resterna av finlandiseringen försvinner. Vi är nu både politiskt och militärt allierade. Den ”mentala” effekten av detta är betydande.
För de baltiska länderna är Finlands och Sveriges Nato-medlemskap särskilt välkommet. Deras säkerhetspolitiska läge förbättras. Detta gäller särskilt Estland.
Vilka är då konsekvenserna för Åland? Ålands rättsliga status förändras inte. Besluten gällande demilitarisering och neutralisering gäller såsom hittills. Men Ålands säkerhetspolitiska miljö förstärks av att alla Östersjöländer blir Nato-medlemmar. Samma gäller både Gotland och Bornholm.
Märks medlemskapet i din och min vardag? Inte konkret, men för de av oss som vet vad medlemskapet innebär blir nattsömnen betydligt lugnare. Rysslands angrepp på Ukraina visar vad en diktator med stormaktsambitioner och drömmar om att efterlikna Peter den Store är beredd att göra.
Ovan påstår jag att de sista resterna av finlandiseringen nu har fått sitt slut. Jag backar ett steg och frågar mig om Rysslands konsulat på Åland ändå inte är en kvarleva från den perioden?
Jan-Erik Enestam
