Ålänningar bäst eller sämst i landet – men vilket land?

”Landet med tusende öar och skär”, vart tog det vägen?
Liknande nyhetsrubriker återkommer nu och då. Vilket land talar vi om? Att ålänningar är bäst eller sämst i sitt eget land, Åland, borde vara en självklarhet.
Refererar man till sitt eget land gäller det Mariehamnare, lemlänningar eller Föglöbor till exempel.
Men uttrycket förutsätter att mittpunkten ligger utanför Åland. Av sammanhanget brukar det innebära Finland.
Ålandsöarna, förkortat Åland, sägs betyda abborrlandet, på finska Ahvenanmaa. ”Maa” betyder land, öarna beaktas inte.
Åland är ett land de facto: geologiskt med landhöjning, geografiskt förutom landsbygd med inhemska länder som Lemland, Lumparland och Hammarland, en juridisk terminologi för landshövding, ej lanskapshövding, landsting före lagting, ej landskapsting, lantråd, ej landskapsråd.
De andra nordiska öarna, Färöarna, har ingen landbenämning varken i namn eller öar. Ändå har Färöarna alltid varit ett land.
Nationalsången ”Tú alfagra land mítt” inleds liksom Ålands med ”land”. Även den danske landshövdingen beskriver Färöarna som land i rapporteringar till kungen.
Sådana nyhetsrubriker undergräver självstyrelsen. Att vara en självstyrelse förutsätter att Åland är centrum, ”själv”, annars ger det ingen mening.
Ett land behöver inte vara en stat. Färöarna är inget landskap utan ett land inom Danmark. Jag vill arbeta för en naturlig landhöjning för Åland från landskap till land inom Finland.
Maiken Poulsen Englund, (ÅF)
kandidat i lagtings- och kommunalvalen

Ålandstidningen