Åland bör leda med gott exempel

Daniel Dahléns ledare om att fimpa tobakslagen kunde jag omöjligen låta passera. Tack och lov har den bemötts klokt av Aino Waller, Arsim Zekaj och Mogens Lindén.

Säg det då rakt ut Dahlén ... att allt som gynnar åländsk landbaserad handel är lovvärt, även om det handlar om beroendeframkallande, hälsovådliga droger.

Jag läste 2014 i Nya Åland om ett företag som ville starta tillverkning av cigaretter på Åland och dåvarande näringsministern tyckte ”hoppas de kommer i gång med sin produktion”. ”Alla initiativ där folk vill starta företag och anställa ålänningar är bara positivt”. Cigaretter är ”en produkt som alla andra och det är en helt laglig verksamhet”. Åsiktsbröder finns.

Dahlén förespråkar till exempel upplysning och stärkt motståndskraft framom förbud och lagar.

Men finns det någon, förutom tobaksbolagen, som inte har kunskap om tobakens och nikotinets skadeverkningar (känt sedan 1960-talet)?

Det finns ju i dag även tillräckligt med tillgänglig kunskap om hälsosamma matvanor. Folk äter sig ändå sjuka och feta, mot bättre vetande, för att inte tala om alkoholens skadeverkningar. Om man tror att människors handlingar och val mest baseras på förnuft och kunskap (inte jag, exemplen på motsatsen är alltför många) måste man då också dra slutsatsen att det är skralt med hjärnkapaciteten bland alla rökare, snusare och folk som äter sig sjuka och feta eller använder alkohol. Därför behövs nog alla regleringar som bidrar till att vi väljer rätt.

Det är bra mycket lättare att motstå frestelser som inte finns inom omedelbart räckhåll.

Det bör vara lätt att göra rätt och det ska få vara jobbigt och olagligt och gärna dyrt att välja fel. I början av 90-talet hade jag aldrig kunnat tro att det faktiskt skulle bli möjligt att leva, resa och vistas i helt rökfria miljöer, som nu.

Lagarna bör bidra till lösningen, annars är de en del av problemet … och ja, Åland bör leda med gott exempel.

Ann-Marie Asplund