Det gränslösa Europa är sällan gränslöst. Trots att vi lever i en tid där gränser suddas ut och där individen rör sig allt mer fritt, där tjänster och produkter inte känner fysiska gränser uppstår ändå problem. Vi ålänningar är mycket väl medvetna om detta. Dagligen stöter vi på hinder i det gränslösa Europa.
Vissa hinder förstår man lättare än andra och vissa är ologiska och kan på sikt även hota ens identitet. Ett sådant gränshinder utgör möjligheten för ålänningar att konsumera nätbaserade tjänster på svenska.
Nu håller internet på att försvåra våra möjligheter att leva och verka på svenska. Det gränslösa internet i det gränslösa Europa. Vi ser det dagligen i vår konsumtion av tjänster över nätet. Tjänster blockas och i barnprogram som till exempel Bamse talas det plötsligt bara finska.
Åland har alltid fått kämpa hårt för att kunna konsumera tv och radio på svenska. Det var ingen självklarhet att vi skulle få göra det och det är det inte heller i dag när tjänsterna allt mer flyttas över till internet. Utmaningen har inte heller blivit mindre.
Genom att fler streamingtjänster introduceras och att fler tjänster konsumeras över nätet blir frågan allt mer utmanande. Vi blockas ofta från möjligheten att ta till oss upphovsrättskyddat material över internet.
Visst finns så kallade vpn-tjänster, som gör att du kan utge dig från att vara från till exempel Sverige fastän du inte är det. Men i slutändan handlar det om att jag på grund av upphovsrätten inte får möjlighet att på mitt eget modersmål konsumera det som i mångt och mycket bygger min kulturella identitet.
Upphovsrätter är till för att skydda den bestämmanderätt som tillkommer den som har gjort ett skapande arbete. En rätt som är kopplad till nationell tillhörighet, det vill säga Finland. Ett Finland där medborgarna enbart talar finska enligt ett flertal tjänsteleverantörer.
Det är på sin plats att betona att denna ledare inte ifrågasätter den bestämmanderätten som tillkommer den som har gjort ett skapande verk. Nej, frågeställningen är varför jag inte kan få tillgodose mig verket på mitt eget modersmål? Varför ska jag behöva se barnprogram som till exempel Bamse bara på finska? Varför ska jag inte kunna följa Champions League på svenska? Vad är det som gör att upphovsrätten är viktigare än mitt modersmål och min kulturella identitet?

Upphovsrätten är i dag inte en åländsk behörighet. Vi på Åland försöker ändå påverka det hela genom aktiv lobbyism på såväl politikernivå som på tjänstemannanivå och ute i näringslivet. Åland står rätt enat i frågan men ändå lyckas vi inte komma förbi problematiken.
En problematik, som det inte kommer bli mindre av när tjänster över internet ökar. Vi är dessutom inte ensamma med problematiken utan den finns i Estland, på Island och på Färöarna, bara för att nämna några få med samma problem. Problemet är rätt omfattande men hur löser man det? Kan inte bara Åland jobba för ett övertagande av behörigheten och därigenom bestämma själva hur upphovsrätten ska tillämpas på Åland?
Ett övertagande av upphovsrättsbehörigheten är problematisk och framförallt kan den medföra att vi får större bekymmer än vad vi har i dag. Trots detta är det ändå en bra väg att gå men det skulle krävas ett ingående samarbete med upphovsrättsorganisationerna i både Sverige och Finland för att vi ska lyckas parera de juridiska utmaningar som föreligger.
Den enklaste vägen för Åland vore ändå att EU skulle utgöra ett upphovsrättsligt område. Då hade vi kunnat konsumera tjänsterna på vilket språk vi vill. Vägen dit är dock lång med tanke på den kulturella protektionism som finns inom en del av EU:s medlemsländer. En protektionism där till exempel fransktalande länder är rädd att en gemensam upphovsrätt skulle anglisera de fransktalande länderna. Så vad göra?

Åland behöver jobba intensivt med frågan. Berätta för tjänsteleverantörerna vilka vi är. Skapa nätverk och kontakter där vi undantas från att omfattas av det finska språkområdet. Finnas med där besluten fattas. Berätta om vilka vi är och presentera lösningsmodeller.
För vi har redan i dag lysande exempel på att det går att finna alternativa vägar bara vi har kontakter och jobbar hårt för att hitta lösningar. Vi behöver mer av den varan och varför inte till exempel nyttja en del av de intäkter vi får genom att sälja AX-domäner till att finansiera en tjänst där vi har en person som på landskapsnivå kontinuerligt jobbar med dessa frågor?
Frågan är av stor vikt för ålänningar så det borde vara en stor politisk vinst att driva den frågan. Så vad väntar vi på? När kommer det första politiska initiativet till ett aktivt arbete för att försöka påverka utvecklingen?

Daniel Dahlén