När staten undanröjer möjligheterna att bedriva verksamhet är det också statens och myndigheternas plikt att ordna så att stöd finns för att företag och arbeten kan räddas. De flesta av oss kan nå konsensus kring ett sådant tankesätt och det är även i den verklighet vi lever. En verklighet där många företag behöver stöd för att klara de begränsningar i verksamhet som staten bidragit till i sin bekämpning av pandemin.

I stort sett alla länder har riktat ett stort antal stöd till näringslivet och med stor säkerhet kommer behovet av fler stöd öka ju längre pandemin pågår. Däremot är det väldigt få som diskuterar riskerna med stöden. Snabbhet kan leda till att fel företag får stöd och att stödsystem utnyttjas på ett sätt som inte var meningen.
Att stöd går fel förekommer inte bara i den stora världen utan även i Norden. Systemen utnyttjats av mindre seriösa aktörer som vill sko sig. Det är allvarligt och måste motarbetas på alla sätt men med de summor som är i rullning kommer personer och företag att få stöd fast de inte borde.
På Åland har vi egna stödåtgärder för det åländska näringslivet. Det är bra och det ska landskapsregeringen fortsätta med. Samtidigt kan man konstatera att i floran av idéer dyker det upp stöd till företag som kanske inte alla gånger är bra.
När man ger stöd måste man vara försiktig så inte marknadsmekanismerna slås sönder. Att företag som inte är livskraftiga blir kvar på bekostnad av livskraftiga företag. Det kan ge en större negativ effekt på samhället i det långa loppet.
Visst finns det personal som berörs om det går dåligt men när det kommer till företagande måste företag byggas på ett sätt så att man inte är i kris när krisen kommer. Allt för att det ska finnas en livskraft som går att bygga vidare på. I alla fall om vi ska leva i en marknadsekonomi och kunna delta i den globala konkurrens som vi lever i.
I raden av stöd som presenterats finns landskapsregeringens förslag till lönestöd. Lönestödet syftar till att ge företag som återanställer permitterad personal ett stöd där landskapsregeringen kompenserar lönekostnaderna med 75 procent i upp till sex månader. I detalj är det tal om ett ”praktikantsystem” där man kan anställa en ”praktikant” på 1-6 månader.
På pappret låter detta väldigt bra och behjärtansvärt, men om vi börjar problematisera det hela ser vi snabbt att det kanske kan ha lönat sig för företag att permittera för att sedan få stödet? Vilka signaler sänder det till de företag som kämpat och gjort allt för att behålla sin personal? De företag som valt att ta stora förluster för att man inte vill permittera sin personal, de får inte ta del av stödet. Frågan är synnerligen inte lätt men visar på komplexiteten i att ge företag stöd. För stöd påverkar inte enbart de företag som får stöd utan även konkurrenter, hela branscher, efterfrågan och utbud.
Stöd är ett måste i det läge som den finländska staten har försatt företagen i. Samtidigt måste stat, landskap och myndigheter vara ytterst försiktiga med vilken typ av stöd man ger – annars kan marknader förstöras och företags konkurrenskraft på sikt hämmas.
Vi måste vara noggranna med vilka typer av stöd vi sjösätter samtidigt som det är väldigt viktigt att få ut stöd snabbt. Det är sannerligen inte någon lätt ekvation som utkrävs av ansvariga men samtidigt inte heller något man kan lägga åt sidan. Vi kommer att se många turer kring detta innan vi är tillbaka i en vardag som är någorlunda normal men frågorna kommer att komma och då behöver ansvariga ha svar att ge.

Daniel Dahlén