Om lagberedningens tid går till att stämpla blankettlagar och EU-direktiv eroderas grunden för självstyrelsen.

Kommentarer

Tack för ytterligare en

Tack för ytterligare en ledarskribent som klart och tydligt redogör för allvaret i att det på Landskapsregeringens (LR:s) agenda snarast möjligt skapas utrymme för självstyrelsen – och därmed för gemene ålänning – högst både nödvändiga och meningsfulla uppdrag. Till dem hör definitivt inte i första hand fru ”kommunministerns” och herr finansminister Perämaas allt tydligare både spretande och motsägelsefulla kommunal- och kortruttsbestyr! Om lantrådet de facto har vaknat upp till verkligheten – ja, vad hjälper det – om hon inte på allvar lyckas förklara för ”sin” LR att det är på ålänningars mandat en LR överhuvudtaget existerar? Om ingen lyckas med det ”konststycket” ... ja, vad vore då lättnaden värd, lättnaden av att just i första hand fru ”kommunministerns” både brådmogna och egofixerade försök till ”modifiering” av allas vår åländska kommunstruktur nu med all önskvärd tydlighet ingenting annat blir än en patetisk flopp? (Forts följer)

(Fortsättning) Som belägg för

(Fortsättning) Som belägg för nuvarande LR:s trovärdighet kan noteras en tillsynes smått sakral gråterska (fru ”kommunministern), som den 14 juni på sin ”Eriksgata” då i Hammarbo, och med Siv Sandbergs kunskap (forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi) som argument för sitt (fru ”kommunministerns) förbarmande över snarligen bankrutta åländska kommuner, liksom. Denna statsvänliga ”generositet” kontrades med besked av Sandbergs egna syn på saken – daterad samma dag på nyhetsplats i Ålandstidningen! Därtill kommer kommunförbundsdirektör Magnus Sandbergs deklaration, på nyhetsplats den 27 juni, angående 12,6 miljoner euro på det kommunala plus-kontot för år 2016. Ett rekordresultat! Och som lök på laxen betygsätter – föga smickrande – ”Företagarna på Ålands” styrelse, i sin insändare den 28 juni, LR:s ”skapande av arbetsplatser” via ”sitt” ÅUAB. Ja, vad mer behöver ”man” veta? PS ”Nya Åland” för sin del verkar av egen kraft vara tillfullo sysselsatt med sin existensiella tillvaro via El-gigantens annonsering. DS

Samma fara lurar också på de historierevisionister som försöker skriva om Ålandsrörelsens historia och fästa vikt vid detaljer som hittills varit just detaljer.

En berättigad fråga är varför statsåklagaren inte också prövar ansvaret hos Björn Wahlroos och Casper von Koskulls Nordea.

Mycket tyder på att kortruttsprojektet på västra Föglö är en dålig investering för hela Åland.

Slutligen är det dags för domstolen att avgöra Pafs ansvar i förskingringshärvan. Ett tydligt besked om det landskapsägda bolagets ansvar är nödvändigt för att kunna gå vidare.

Två profilfrågor för regeringen underkänns nu. Frågan är om paradfrågan nummer ett är bättre genomarbetad.

Det är bra att engagemanget för hållbarhet är stort bland de åländska företagen, men det får inte bli för mycket fokus på symbolhandlingar och rapportskrivande.

Intressant blir det att se om årets orkansäsong för med sig en mer nyanserad syn på klimatfrågorna. Det skulle i så fall vara en välkommen bieffekt.

Åländsk demokrati har gjort en intressant ideologisk resa från främlingsfientlighet till drogliberalism.

Få åtgärder har fått så mycket kritik som driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken, men hittills har den varit en stor framgång.

Landskapets finansiella situation är förhoppningsvis på väg mot det bättre. Men utvecklingen bryts sannolikt snabbt om man nu lindrar sparplanerna.

Via flödena på sociala medier översköljs vi av information, lögner och trams i en salig blandning.
Ett pågående forskningsprojekt lär unga källkritik på nolltid.

Det är en nackdel att vatten, el och avlopp kostar mer på Åland, men tyvärr är det något vi måste leva med.

Språket är inte heller bara skolans ansvar även om den spelar en viktig roll. Det är totalbilden av hur språket används av vuxna som är stilbildande för de unga.

Fler ledare