Klippet börjar med pampig musik. Man ser en bild på näringsministern springande i full karriär över en gräsmatta. Man ser att det är tidigt på morgonen. Mycket riktigt, en text upplyser oss om att klockan är 05.45. Näringsministern gör armhävningar, slår på en boxningssäck, hoppar hopprep och gör djupa knäböj. ”Normala människor sover, men inte alla”, står skrivet över hela skärmen.
De flesta framhäver sig själva på Facebook och andra sociala medier. Men det senaste året har regeringsblockets självförhärligande på Facebook nått höjder som vanligtvis hör hemma i pinsamma sfärer. 
Inofficiell åländsk mästare i detta är näringsministern Fredrik Karlström (MSÅ). I inlägg efter inlägg upplyser han oss om hur tidigt han stiger upp, hur sent har går i säng och, framför allt, hur fantastiskt hårt han jobbar. Filmklippet som beskrevs ovan är bara den senaste i en lång rad av produkter som kommit ur den väloljade propagandamaskinen ute i Ulfsby.
De andra är inte långt efter. De senaste veckorna har till exempel Danne Sundman (MSÅ) upplyst oss om att han varit och spontanstädat Öjvägens miljöstation samt gett blod. Saker som även vi andra gör då och då, men kanske inte alltid känner oss nödgade att skriva på Facebook. Man vill ju inte framstå som någon bror duktig.
Om man går in på lantrådet Camilla Gunells (S) Facebooksida kan man bland annat njuta av ett lång inlägg där hon i detalj redogör för en lång arbetsdag. Det har varit tisdagsmöte med regeringskansliet, förberedelser för statsministermöte på Island och föräldramöte i Övernäs skola på kvällen. ”Inte konstigt att jag inte orkar läsa rapporten på bordet”, avslutar hon.
Så är de, våra politiker. De stiger upp långt innan vi andra har vaknat för att göra armhävningar, hoppa hopprep och slå på boxningssäckar. Sedan äter de en lokalproducerad frukost, städar en sopstation och ger lite blod. Efter det jobbar de i sisådär tolv timmar för att på kvällen gå på föräldramöte och laga en god, närproducerad trerättersmiddag till sin bättre hälft. De avslutar dagen med en löprunda, och förstås upplyser de oss om hur långt de sprungit, vart och hur fort. 
Eller, så här vill våra politiker få oss att tro att de är. För i själva verket jobbar de inte hårdare, tränar inte mer, är inte bättre föräldrar och ger inte mer blod än oss andra. Skillnaden är att vi vanliga dödliga inte har ett val att tänka på om drygt ett år. Vi är mer intresserade av att göra ett bra jobb på riktigt och engagera oss i våra barns skolgång utan att berätta det för hela världen. 
Politiker har alltid och kommer alltid att framhäva sig själva. Men frågan är om inte våra folkvalda på senare tid tagit sitt självförhärligande till en nivå som börjat bli ett problem. 
Den sittande regeringen verkar vara så mån om att berätta vad den gör, antingen i presskonferenser eller i Facebookinlägg, att man verkligen måste ställa sig frågan om den får något gjort. Ingen annan regering på Åland har kallat till så många presskonferenser som denna, men hur mycket har man egentligen åstadkommit?
Och ska verkligen nästa val avgöras av vem som lägger upp flest tränings- och blodgivarbilder på Facebook? Den politiska ”debatten” på Åland börjar mer och mer bli en tävling i vem som kan stiga upp tidigast och löpa den längsta joggingrundan när de kommit hem på kvällen, inte en arena där olika politiska åsikter stöts och blöts mot varandra. 

Fredrik Rosenqvist