Den andra vågen av coronapandemin verkar vara här. Antalet smittade ökar, inte minst i Mellan-och Sydeuropa, när folk återgår till skolor och arbetsplatser efter lov och semester.
Pandemin har lett till ökat mänskligt lidande, sjukdom, död, ensamhet, ekonomisk nedgång, arbetslöshet och konkurser. Finland och särskilt Åland har ändå hittills klarat sig bra, sett till antalet insjuknade och avlidna i covid-19. Men pandemins effekter har varit kännbara för näringslivet och det åländska näringslivets viktiga ben – sjöfart, transporter och turism – har tagit mer stryk än näringslivet i Finland.
Nedstängningen av samhällena, som drabbat näringslivet hårt, har gjort att miljön och klimatet mår bättre. Nedstängningen har lett till minskade utsläpp av koldioxid också därför att fler arbetat hemifrån och hållit möten på distans vilket minskat resandet. Enligt den internationella forskningsorganisationen Global Footprint Network har mänsklighetens ekologiska fotavtryck minskat med 9,3 procent jämfört med förra året på grund av nedstängningen.

Reserestriktionerna har gjort att delar av det lokala näringslivet om inte blomstrat så åtminstone klarat sig någorlunda. Många har sannolikt också tagit fasta på uppmaningen att gynna lokala företagare. Kan man inte resa till Thailand eller Kanarieöarna unnar man sig att äta på de lokala restaurangerna lite oftare än annars och unnar sig kanske lite extra hos den lokala handlaren. Och när den långväga semesterresan blev inställd har man rest i närregionen eller passat på att ta tag i det där som behövde byggas och renoveras.
Att flera företag valt att låta sina anställda jobba på distans har visat att detta inte bara är möjligt utan till och med går bra. Här har skärgården fått ett viktigt argument när man försöker få både offentlig och privat sektor att utlokalisera jobb till skärgården.
Pandemin har gjort att många inte vill, eller inser att vi inte kan, fortsätta konsumera som före krisen. Långa semester- och nöjesresor hör sannolikt till det vi måste, eller vill, avstå ifrån och ersätta med vistelse i naturen på hemmaplan och resor i hemlandet och närregionen. Åland med sin vackra natur och många evenemang har en god möjlighet att locka fler besökare från närregionerna.
För att stöda det lokala näringslivet handlar vi mer närproducerade varor och tjänster. Vi inser att de lokala äpplena och tomaterna är minst lika bra som exotiska frukter och andra livsmedel som åkt runt halva jorden för att nå oss. Pandemin kan med andra ord medföra att vi börjar leva mer hållbart. Enligt en undersökning som Livsmedelsföretagen i Sverige låtit göra fortsätter 32 procent att motionera mer, 18 procent fortsätter minska sitt matsvinn och 12 procent försöker äta hälsosammare. Liknande trender gäller sannolikt även hos oss.
Att coronakrisen lett till vissa insikter och ändrade handlingsmönster hos befolkningen betyder naturligtvis inte att pandemin är något vi ska vara glada över. Blir den långvarig och fördjupas blir den ett ännu allvarligare hot mot ekonomin, både lokalt och globalt, än den redan är. Då är risken stor att det viktiga klimat-, miljö- och hållbarhetsarbetet får stå tillbaka för andra behov, såsom att snabbt skapa nya ”fossila” jobb och trygga vård, omsorg och utbildning. Eller omvänt, de ekonomiska hjulen måste börja snurra för att det ska finnas pengar att satsa på miljö- och klimatåtgärder.

Hur och vilka hjul som snurrar har förstås betydelse för klimat- och hållbarhetspolitiken. Pandemin har säkert fungerat som en ögonöppnare och har sannolikt ökat allmänhetens stöd för en grön och mer hållbar ekonomi. Och även om ingen ännu med säkerhet vet om grön tillväxt är möjlig i tillräckligt stor skala för att rädda planeten har beslutsfattarna nu ett gyllene tillfälle att satsa på grön ekonomi, cirkulär ekonomi, grön teknik och därmed nya gröna jobb. Viktigt är också att inte spara på utbildning och forskning som stöder en sådan politik.
Nu, om någonsin, är det läge för stimulansåtgärder med gröna förtecken! Naturen har genom coronapandemin visat att den kan slå tillbaka. Hårt.

Ålandstidningen